BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sÀtt att bemöta och skapa kontakt med barn, Àldre Àn tre Är, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring Àldre barns start i förskolan Àr vÀldigt sparsamt förekommande vilket ökade vÄrt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgÄr frÄn Sterns teori om barns utveckling och de fem domÀner som relaterar till barnets upplevelse av sig sjÀlv; samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring sitt sÀtt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex Är vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr verktyget self report anvÀnts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn Àldre Àn tre Är och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader pÄ hur man skolar in ett yngre och ett Àldre barn.

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingĂ„r att motverka stereotypa genusnormer, vilket Ă€ven innefattar att oreflekteratpresentera sĂ„dana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmĂ€rksamma barnlitteratur somskapare och upprĂ€tthĂ„llare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdĂ€rmed bemötas.Är bilderböcker för barn bĂ€rare av genusnormer eller Ă€r de objektiva och fria frĂ„n dylika vĂ€rderingar?Med den frĂ„gestĂ€llningen som utgĂ„ngspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och grĂ„vargarna, Gittan och Ă€lgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rĂ„dandesyn pĂ„ kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, dĂ„ man inom denna riktningfokuserar pĂ„ de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket Ă€r engrundlĂ€ggande del i föreliggande studie.Studien bygger pĂ„ Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar pĂ„ hur genusframstĂ€lls i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk Ă€r bĂ€rare av genusvĂ€rderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förvĂ€ntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn dĂ„ den fokuserar pĂ„hur sagda verk inverkar pĂ„ en yngre publik. Studien kan Ă€ven med fördel lĂ€sas av litteratur- och genusvetaredĂ„ dessa Ă€mnen intar en framtrĂ€dande roll i tidigare nĂ€mnda undersökning..

This is a work about the relationship between cult houses and halls. In my essay I will go through four different places were cult houses and halls both exist. I will look at the findings and the landscapes were the settlements are located in. The places I have chosen are Lunda in Södermanland, Slöinge in Halland, UppÄkra in western SkÄne and JÀrrestad in southeast SkÄne. Because of that the cult houses and halls are occurring during the late Iron Age, it is during this time period that I will work in.

Syfte: Att utifrÄn litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvÀr hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och anvÀnts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt pÄ depression hos ungdomar.

The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of GÀstrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of ?rites de passage?. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; SannagÄrd. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions..

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, dĂ€rför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda pĂ„ hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebĂ€r? En intressant frĂ„gestĂ€llning som uppkommit under uppsatsens gĂ„ng Ă€r om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden gĂ„r det att lĂ€sa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrĂ„n olika perspektiv. Kan barnen förstĂ„ hur deras handlande kan pĂ„verka andra barn? Är detta barns sĂ€tt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp Ă€r barns tĂ€nkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn pĂ„ förskolan.

Bakgrund: I en tidigare kurs vÀcktes vÄrt intresse för att ta reda pÄ vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och sÄ gör Àven deras syn pÄ fritiden.Det har alltid funnits olika synsÀtt pÄ vad fritid Àr och skall vara vilket har pÄverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer medbarn. DÄ syftet med studien Àr att fÄ fram barnens perspektiv pÄ begreppet fritid ansÄg vi att detta varbÀsta sÀttet för oss. VÄrt urval Àr barn som Àr mellan 6-12Är.

Unga tjejer utsÀtts stÀndigt för sexuella trakasserier pÄ krogen. Det kan vara en hand pÄ rumpan, en ovÀlkommen komplimang eller nedlÄtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som Àr riktat till unga killar i Äldrarna 18-25. Mitt mÄl Àr att förhoppningsvis kunna förÀndra detta krogbeteende, sÀtta stopp eller förebygga ett beteende som kanske Ànnu inte finns hos den yngre delen av mÄlgruppen. Men för att inte lÄta appen bli ett slag pÄ fingrarna Àr alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talsprÄk, bÄde pÄ engelska och svenska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan sÄ som vid fri lek, samling, mÄltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig pÄ observationer och intervjuer med barn och personal pÄ en förskoleavdelning för barn i Äldern 1-3. Förskolan har genom Ären influerats av olika sorters pedagogik beroende pÄ vilka rön som för tillfÀllet varit rÄdande frÄn forskarna. I dagens förskolor har inflytande fÄtt större utrymme och blivit till en rÀttighet för verksamhetens barn. I förskolans LÀroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett sÀrskilt kapitel som belyser vikten av inflytande.

Studiens syfte var att undersöka om patienter upplever att de fÄtt tillrÀckligt med information inför sövning vid operation. Information Àr en viktig del i omvÄrdnaden, för att skapa en trygghet hos patienten. MÄnga patienter upplever oro inför sövningen, vilket kan minska om patienterna Àr vÀlinformerade. Studien bedrevs med en kvantitativ ansats som en enkÀtstudie pÄ sju avdelningar pÄ Karolinska sjukhuset, Huddinge. FrÄgeformulÀret konstruerades av författarna inför studien och testades i en pilotstudie.

SjÀlvmord Àr idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte Àr att minska antalet sjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök sÄ förblir siffran över fullbordade sjÀlvmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning pÄ omrÄdet har jag fÄtt ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera sjÀlvmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det Àr att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett sjÀlvmordsbenÀget barn..

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lÄgutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstÀrks nÀr allt fler unga inte lyckats komma in pÄ arbetsmarknaden och blir lÄngvarigt arbetslösa. För att ÄtgÀrda problemet att ta sig in pÄ arbetsmarknad, sÀtts de in pÄ arbetsmarknadsÄtgÀrder. StÀmmer medias bild över verkligheten? Hur ser ÄtgÀrderna egentligen ut och hur pÄverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten pÄ personerna sjÀlva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbÀttras? Metod: För att ta reda pÄ svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av 29 artiklar.

Ett vÀxande EU och globalisering har öppnat marknaden för lÀnder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett Àndrat köpmönster hos konsumenter. Pengar lÀggs pÄ upplevelse istÀllet för det materiella och finns ett billigare likvÀrdigt alternativ prioriteras det.Internationellt sett Àr Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismÀssigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och anvÀnd strategi Àr outsourcing.

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översÀtts till svenska. I en kontrastiv undersökning jÀmför jag en Àldre översÀttning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översÀttning gjord av Nils Holmberg. Syftet Àr att, med hjÀlp av tidigare syntaxundersökningar av översÀttningar, jÀmföra hur tvÄ översÀttningar liknar/skiljer sig frÄn varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger pÄ form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fÄtt namnet koordinationsfraser och Àr samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förÀndring av syntax mellan den tidigare och senare översÀttningen som jag kunde hÀrleda till viljan att översÀtta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.

Bakgrund: Social media tillhörde den vardagliga rutinen för mÄnga. Gravida anvÀnde internet som den största informationskÀllan. Kvinnans sjÀlvkÀnsla lyftes vid en positiv bekrÀftelse. Genom att de gravida fick ett socialt stöd och fick höra andras berÀttelser om deras erfarenheter och upplevelser fick de tröst och bekrÀftelse, ett sÀtt att finna vÀlbefinnande.   Syfte: Att beskriva gravidas erfarenheter och anvÀndning av social media, samt se om det finns ett samband mellan sjÀlvkÀnsla och vÀlbefinnande.  Metod: Studien gjordes med en kvantitativ ansats genom en enkÀtundersökning. EnkÀtinsamlingen gjordes med hjÀlp av MödrahÀlsovÄrden (MHV) i Kalmar LÀn.