I dagens samhÀlle sprids budskap om hÀlsa och en hÀlsosam livsstil genom en mÀngd olika informationskanaler, dÀr kanske den största Àr media. DÄ mediavÀrlden kan ses som en stark trendsÀttare och dÄ de flesta mÀnniskor pÄ ett eller annat sÀtt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hÀlsa pÄverkar livsstilen gÀllande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nÄs individen av? Hur stÀmmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval pÄverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktÀr. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre mÀn och sexton kvinnor.

SammanfattningEtt generationsskifte Ă€r en komplex och tidskrĂ€vande process. DĂ€rav Ă€r det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en vĂ€l genomarbetad plan tas fram innan sjĂ€lva genomförandet Ă€ger rum. FrĂ„ga som uppkommit Ă€r huruvida det fĂ„r nĂ„gon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förlĂ€ggs i ett driftsbolag. Under sĂ„dana förutsĂ€ttningar förblir fastigheten i den fysiska personens Ă€go men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten dĂ€remot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild nĂ€ringsverksamhet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Under senare Är har ambulanssjukvÄrden i Sverige genomgÄtt stora förÀndringar. Kunskaps och kompetensnivÄn har ökat, framför allt efter 2005, dÄ alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivÄ i samband med ett ökat tryck pÄ sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvÄrdpersonal fÄr möjlighet att bedöma vÄrdnivÄ hos vissa patientgrupper redan pÄ plats. Syftet med studien var att belysa vad allmÀnheten har för uppfattning och förvÀntningar pÄ ambulanssjukvÄrd, samt att fÄ en uppfattning om deras tankar vid eventuell hÀnvisning till annan vÄrdnivÄ samt annat fÀrdsÀtt Àn ambulans.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras nÀringsmÀssiga behov, men som inte alltid tar hÀnsyn till nötkreaturs naturliga Àtbeteende. Viktiga faktorer som pÄverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur Àr grovfodrets partikelstorlek och fibersmÀltbarhet, samt andelen fiber frÄn vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill sÀga partikelstorlek samt fiberinnehÄll och smÀltbarhet, pÄ Àtbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes pÄ en privat mjölkgÄrd utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i tvÄ grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i Äldrarna 3 till 7 mÄnader och en Àldre grupp med 27 kvigor i Äldrarna 9 till 14 mÄnader. Försöket utfördes enligt change-over-design med tvÄ behandlingar och tre försöksperioder å tre veckor.

Syftet med denna uppsats Àr att pÄ en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik och i sÄ fall nÀr och om den anvÀnds. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika Ärskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lÀrare pÄ vÄr valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger anvÀnde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade Àven att vÄr hypotes om att utomhuspedagogik anvÀndes mer i de yngre Ärskursena stÀmde..

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn pÄ veckodagar och mÄnader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. PÄ senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den hÀr uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn. Syftet Àr att ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hÀnsyn till skribentens Älder. Materialet till undersökningen har hÀmtats frÄn korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det sprÄk som hade störst inflytande pÄ det svenska sprÄket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha anvÀnt stor begynnelsebokstav pÄ veckodags- och mÄnadsnamn kan dÀrför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav pÄ substantiv.

MÄlet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som Àr byggt förtraditionsenlig vÄrkalvning) passar till höstfödda kalvar dÀr djuren blir vÀsentligt större nÀr delÀmnar stallet för bete Àn vad som Àr normalt med vÄrfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur pÄverkas djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvÄrfödda kalvar uppfödda i liggbÄssystem.En studie gjordes i april 2009 dÀr man undersökte om det fanns nÄgon skillnad i aktivitetmellan de Àldre höstfödda kalvarna och de yngre vÄrfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes pÄ höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman.

Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur lÀrare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar och förebygger konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet respektive pÄ mellanstadiet. Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ samma skola i ett mindre samhÀlle. Tre av lÀrarna undervisar pÄ lÄgstadiet och tre pÄ mellanstadiet.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsvÀxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till Är 2015 och det Àr 40-talisterna som gÄr i pension. MÄnga av dessa arbetar som chefer och smÄföretagare och kommer att ersÀttas av en yngre generation som nu Àr pÄ frammarsch. De nya yngre cheferna kan kÀnna en viss oro och osÀkerhet över att behöva leda och ?chefa? Àldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de Àldre medarbetarna. Det Àr en utmaning att vara chef över Àldre kollegor dÄ varje generation har sina normer och vÀrderingar som Àr skapade av den miljö och tidsanda som rÄder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en mÄltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? FrÄgor som har försökts besvaras Àr: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom mÄltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstÄnd som kan uppstÄ? Vad skall man tÀnka pÄ som ung och nyutexaminerad nÀr man tar sig an en chefsroll inom mÄltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen Àr en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och dÀr intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.

AnvÀndningen av trÄdlöst nÀtverk blev under början av 2000-talet mycket populÀrt bland privatpersoner, genom dess mobila fördelar, Tekniken medförde mÄnga fördelar, men ocksÄ mÄnga nackdelar och frÄgan var hur mÄnga som verkligen hade blivit uppmÀrksammade pÄ eller kÀnde till dessa och dÀrefter valt att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Det frÀmsta syftet med denna uppsats var dÀrmed att undersöka pÄ vilken nivÄ sÀkerhetsmedvetandet lÄg i samhÀllet vid anvÀndning av trÄdlöst nÀtverk vid gÀllande tidpunkt. Vidare handlade det ocksÄ om att reda ut gÀllande rÀttslÀge , vid handlingar mot eller via ett trÄdlöst nÀtverk, och mÀta hur utbredd sÀkerhetsanvÀndningen var bland trÄdlösa hemmanÀtverk. För att besvara detta utgick vi frÄn ett positivistiskt och deduktivt synsÀtt, med kvalitativa intervjuer för att reda ut gÀllande rÀttslÀge, pejling av trÄdlöst nÀtverk för att mÀta sÀkerhetslÀget och kvantitativa enkÀtintervjuer, för att fÄ fram typer av sÀkerhetsmedvetande, bland anvÀndare av trÄdlöst hemmanÀtverk. InnehÄllet i alla intervjuer baserades pÄ faststÀlld fakta kring trÄdlöst nÀtverk, risker med tekniken, riskförebyggande sÀkerhetsrutiner och Svensk lag.Vi konstaterade slutligen att gÀllande rÀttslÀge för nÀrvarande var förÄldrat och inte anpassat att hantera de risker som trÄdlöst nÀtverk hade medfört. Vidare visade resultatet pÄ ökad sÀkerhetsanvÀndning bland trÄdlösa nÀtverk i samhÀllet, och att det överlag var yngre anvÀndare som stod för denna ökning.