Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. Med hjälp av data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland kvinnor och män i hushåll med eller utan barn.Metod: Studien bygger på sekundär analys av data från Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, män med barn samt män utan barn.

Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs.Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras:Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring?Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls?MetodMetoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid.

Att hälsa är en ny och växande marknad i Sverige är inget som undgått vare sig producenter eller konsumenter. Medvetenheten hos folket kring hälsa ökar och den svenska befolkningen har aldrig varit så hälsomedveten som den är idag. Trots detta blir vi enligt statistiken allt fetare. Det verkar motsägelsefullt, att sjukdomar som fetma och diabetes kraftigt ökar under samma period där marknadsföringen av nyttigare livsstilar och livsmedel är massiv. Fettsnåla och sockersnåla alternativ bland livsmedelprodukterna ökar och produktionen av hälsosamma produkter har varit på uppgång de senaste åren.

Syfte:Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga.

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram.