Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt ämnesfokus då det gäller undervisning för hållbar utveckling. Målgruppen var verksamma gymnasielärare inom ämneskategorierna naturorienterade ämnen, samhällsorienterade ämnen och språk.I undersökningen användes enkäter med flervals frågor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkäten undersöktes också var läraren upplevde att undervisning för hållbar utveckling hade sitt fokus på skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus på naturvetenskapliga ämnen då det gäller undervisning för hållbar utveckling på de två skolorna.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten.

AbstractFood and recuperation has a superior importance in human life and it is hard to deny thedistinction of the food in everyday life. Nutritious food gives energy to benefit activitiesof the day and influences on behavior and performance as well as well being. Themeaning of the terms meal and mealtime are key concepts in this study and the severalbeneficial aspects beyond the physiological function. Inadequate time for the mealmight provide degenerative consequences for individual health and generate outgoingsfor society. The aim of this study was that from an individual perspective describe workenvironment conditions for meals and recovery potential among employees withirregular working hours using mixed methods with both questionnaire and interviews.Four (4) airline employees participated.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Synen på mat i samhället är ständigt skiftande och någon enhetlig bild av vad som anses vara hälsosam mat existerar inte. Våra matvanor är starkt sammankopplade med vår känsla för identitet. Sociala medier har i sin tur skapat en ny arena för interaktion och identitetsskapande.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föreställningar om hälsosam mat konstrueras på fotodelningsapplikation Instagram samt hur man presenterar sig på Instagram enligt Goffmans dramaturgiska teori (2009). Metod och Material: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 151 matbilder med tillhörande bildtext, vilka inkluderade förutbestämda sökord och samlades in med hjälp av screenshots. Uppsatsen utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Goffmans dramaturgiska teori användes som analysverktyg vid tolkningen av materialet. Resultat och Slutsats: Resultatet visade att ett fokus på råvaror och en avsaknad av halvfabrikat var framträdande vid konstruktionen av hälsosam mat. ?Ren? mat var en viktig del vid konstruktionen av hälsosam mat.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hälsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna är att människor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthållning kan ytterligare förstärka chanserna till att upprätthålla en god hälsa.För att komma tillrätta med problemet i Sverige så har folkhälsan fått en tydlig roll i samhällspolitiken. Tydliga mål om hur arbetet med den svenska folkhälsan ska förbättras har utformats.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

Massmedia påverkar människor bl.a. när det gäller matvanor och kan få mycket att verka farligt. På senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan påverka hälsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker är syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut.

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den.

Att äta en hälsosam och varierad kost är viktigt för att uppnå hälsa. Graviditeten är en tidpunkt i livet då det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att tillgodose kvinnans och fostrets hälsa. Nästan 100 procent av alla kvinnor i Sverige besöker mödravårdcentralen under sin graviditet och barnmorskan är den som främst har ansvar när det kommer till vägledning av matvanor. Syftet med studien var att kartlägga gravida kvinnors upplevelse av rådgivningen kring kost och matval som förmedlas vid mödravården i Halmstad samt om de anpassat sin kost efter råden. Studien var av tvärsnittskaraktär och som metod användes en kvantitativ enkät.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland.

AimThe study aims were to identify young adults? sources of nutritional advice on the Internet and how they perceive the credibility of these. The study also aimed at exploring young adults' knowledge of national recommendations issued by the National Food Agency.MethodA web-based survey was distributed on the social media platform Facebook. The questionnaire contained a total of 14 questions regarding online nutritional advice and its credibility. Finally, it requested the respondent's knowledge and credibility of the national nutritional recommendations.