Sökresultat:
1032 Uppsatser om Hälsorelaterade beteenden - Sida 31 av 69
Kan barns empati relateras till hur de tittar nÀr de bedömer ansiktsuttryck?
Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förstÄelse för ömsesidighet med andra har svÄrare för att bedöma rÀdda ansikten Àn andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte lÀser av ögonen utan fokuserar mer pÄ munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mÀtning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av kÀnslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation pÄ 39 barn i 10-11 ÄrsÄldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rÀdd). FörÀldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmÄga att identifiera ansikten korrekt.
Kattens stationÀrvÄrdsmiljö
Denna rapport syftar till att belysa pÄ vilka sÀtt vistelsen pÄ stationÀrvÄrdsavdelningen kan pÄverka katten. Den berör pÄ vilka sÀtt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan frÀmja eller ha en negativ inverkan pÄ patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel fÄr inte bara ett försÀmrat fysiskt tillfrisknande frÄn den Äkomma som Àr orsaken till dess vistelse pÄ stallavdelningen utan belastas Àven mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det Àr ocksÄ enklare och sÀkrare för personalen pÄ stallavdelningen att hantera en katt som kÀnner sig trygg Àn en som pÄ grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstÄnd.
Sorgbearbetning : en kvalitativ studie av ett handlingsprogram för sorgbearbetning
Denna studie syftar till att undersöka hur nÄgra personer ur personalgruppen pÄ en skola som pÄ sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att uppnÄ syftet var: Hur upplever nÄgra av de personer som deltagit i workshopen att den förÀndrat deras sÀtt att hantera sin egen sorg, hur upplever nÄgra av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att anvÀnda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjÀlp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillÀmpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som anvÀndes var kvalitativ dÄ informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus.
Svenska ungdomars drogturism i Barcelona - en kvalitativ studie om drogturismen i Barcelona
Syftet med denna studie Àr att undersöka drogturismen frÄn ett fenomenologiskt perspektiv, alltsÄ försöka förstÄ fenomenet som den upplevs av aktörerna. Baserad pÄ en fÀltstudie dÀr jag genomför intervjuer sÄ Àr mÄlet att kunna förklara hur och varför drogturism uppstÄr. Intervjuer har genomförts med individer som har rest till Barcelona under olika tidsperioder och tagit del av drogscenen. Tidigare studier har visat att semesterresor Àr vanligt förekommande för att initiera ett drogbruk. En hypotes avseende orsaken till droganvÀndandet Àr att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att anvÀnda droger, s k drogturism.
PrissÀttning av en innovativ produkt i kundsamarbete : En fallstudie av ett anonymiserat fo?retag
Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.
Effekt av gruppstorlek hos vÀrphöns i inredda burar pÄ vÀlfÀrd och produktion
Den inredda buren Àr en kompromiss mellan frigÄende system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utstrÀckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige Àr nÀbbtrimning vanligt förekommande och dÀrmed Àven större gruppstorlekar. Det Àr av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillÀmpas pÄ den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jÀmfört olika artiklar för att
utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek pÄ djurvÀlfÀrd och produktionsresultat.
DjurvÀlfÀrd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrÄn de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och omrÄdet Àr komplext.
Den populÀra bilderboken ur ett genusperspektiv : Flicka eller pojke. Könets betydelse hos karaktÀrerna
Barnlitteraturen Àr en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media pÄverkar individen i samhÀllet stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett genusperspektiv. VÄr ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och mÀn presenteras, bÄde med egenskaper och till utseende i bilderboken, dÄ det i resterande samhÀlle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden.Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september mÄnad 2012 i UmeÄ regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanstÀllas med hjÀlp utav tematisk analys.Ur empirin gick det att utlÀsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isÀrhÄllande av kön och de traditionella könsrollerna lever pÄ sÄ sÀtt kvar.
"Det kÀnns inte vÀrre Àn alkohol" En kvantitativ studie om ungdomars attityder till narkotikaanvÀndning
Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet pÄ narkotika bland svenska ungdomar och en fjÀrdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott Àr mellan 15 och 20 Är. Om vad som ligger bakom vÄra attityder till narkotikaanvÀndning rÄder det delade meningar, men i tidigare forskning Àr man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkÀtundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvÀndning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsomrÄden. Som teoretisk utgÄngspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation anvÀnts dÄ denna tar upp hur ett omrÄdes egenskaper kan pÄverka attityder och beteenden.
InlÀrning och illusionen av intelligenta karaktÀrer : Undersökning av hur inlÀrning hos karaktÀrer pÄverkar spelarens uppfattning av intelligenta karaktÀrer i spel
Det hÀr arbetet har undersökt hur inlÀrning av hur en datorstyrd karaktÀr fattar sina beslut baserat pÄ det gÀllande speltillstÄndet, pÄverkar spelarens uppfattning om hur mÀnskligt intelligent dess resulterande beteende uppfattas, med bakgrunden att det finns ett behov av intelligentare beteenden hos karaktÀrer i spel. Undersökningen har genomförts genom att jÀmföra en tillstÄndsmaskin med ett artificiellt neuralt nÀtverk, implementerade i ett enklare actionspel med en spelare och en datorstyrd karaktÀr. NÀtverket Àr konstruerat att initialt bete sig som tillstÄndsmaskinen, men sedan utveckla sitt beteende genom att lÀra frÄn den individuella spelarens spelstil. Ett antal testpersoner har sedan fÄtt spela spelet mot respektive teknik, och fÄtt ange hur de upplevde respektive beteende i en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningens sammanstÀllda data sÀrskiljer inte det resulterande beteendet frÄn tillstÄndsmaskinen med beteendet frÄn det artificiella neurala nÀtverket, vilket kan ha en förklaring i undersökningens felkÀllor, samt den mindre domÀnen teknikerna implementerats i..
KLAMYDIA : Kvinnor och mÀns upplevelser av att ha en könssjukdom - en litteraturbaserad studie.
Bakgrund: Klamydia Àr den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska lÀnder. I dagens samhÀlle finns det mÄnga förÀndringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia Àr en vÀldigt förrÀdisk sjukdom pÄ grund av dess mÄnga gÄnger asymtomatiska natur. PÄ grund av det faktum att mÄnga individer Àr omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur kvinnor och mÀn upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.
Slöjan i svenska skolan : En undersökning om attityder och förhÄllningsÀtt gentemot anvÀndning av slöjan i svenska skolan
Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning? Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ămnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.
Du gillar detta: Ett nytt socialt grÀnssnitt grundat pÄ dess virtuella ursprung
Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna.
Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp.
Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..
Klimatsmart vardag : en fallstudie av projektet ?Klimatpiloterna i Askersund och LaxÄ?
Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har
velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade
intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen
att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt
Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet
risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall
projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina
vardagsrutiner.
Word of Mouth - En studie i konsumenters kommunikation varandra emellan i samband med ett köp
Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.
Self-esteem i ett nytt ljus : en redogörelse för, och validering av, sociometerteorin
Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrÄn sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesÀtt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem pÄ ett bredare och mer funktionellt sÀtt. Vi ville ocksÄ visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och mÀnniskors förvÀntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. UtifrÄn sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvÀrde och hjÀlper mÀnniskor att reglera sina interpersonella relationer.