Sök:

Sökresultat:

3895 Uppsatser om Hälsofrämjande projekt - Sida 43 av 260

Skönlitteraturen visar vÀgen - en studie om ett projekt med fokus pÄ skönlitteratur och dess betydelse för elevers lÀsförstÄelse

Studiens syfte Ă€r att undersöka sambandet mellan lĂ€sning av skönlitteratur och lĂ€sfĂ€rdighet, och om undervisningsmetoden har nĂ„gon betydelse för lĂ€sförstĂ„elsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har pĂ„verkat elevers lĂ€sförstĂ„else, betyg i svenska och om det leder till bĂ€ttre lĂ€sförstĂ„else. Även elevers instĂ€llning till sin egen lĂ€sförstĂ„else, sitt betyg och om de anser att lĂ€sning Ă€r viktig undersöks. Informanternas syn pĂ„ eleverna och projektet undersöks ocksĂ„.Skolverkets uppmĂ€rksammade studie NU-03 Ă€r en undersökning om elevers lĂ€sförstĂ„else i skolĂ„r 9. Denna visade att lĂ€sförstĂ„elsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

HöglÀsning pÄ förskolan : FörskollÀrares tankar kring vad höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling

Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.

Organiseringsprocesser i ett popband : bakom kulisser och mellan mÀnniskor

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att bÄde lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte Àr dÀrför att utveckla kunskap om och förstÄelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen Àr en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.

Segregation pÄ vilka villkor : vad handlar segregation om?

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

ÅteranvĂ€ndning av grundkonstruktioner

Dagens stÀder vÀxer alltmer och upptar dÀrmed vÀrdefulla odlingsbara marker runtom staden. I och med detta kommer dÀrför förtÀtning, omvandling och Äteruppbyggnad av stÀder genom exempelvis ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner bli en avgörande lösning. I samband med EU-projektet, RuFUS (Reuse of Foundations for Urban Sites), studerades hur olika metoder för ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner kan utföras. Detta har genomförts vid relativt mÄnga projekt i andra europeiska lÀnder sÄsom Tyskland och England, men i Sverige Àr ÄteranvÀndning Ànnu ovanligt. MÄlet med arbetet har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr med ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner i Sverige och hur detta eventuellt kan utvecklas.

What Gets Measured Gets Done : En kvalitativ studie om nÀtverkens arbete med prestationsmÄtt och utvÀrdering i projekt

Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nÀtverk fÄtt en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osÀkerhet. NÀtverk har dÀrför blivit ett effektivt sÀtt att hantera denna osÀkerhet pÄ. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nÀtverk som med flera olika aktörer krÀver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med nÀtverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvÀrdering och prestationsmÀtning i projekt med deltagande medlemsorganisationer.

Utmaningen ? ett hemtagande av ungdomar pÄ institutioner : En sociologisk utvÀrdering av samverkan i projektet Utmaningen

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Projektledarens hantering/bedömning av risker i systemutvecklingsprojekt : ur företagets perspektiv

Projektledarskap Àr en relativt ny företeelse och som akademiskt Àmne Àr det Ànnu yngre. Detta innebÀr att det inte finns mycket forskat inom detta omrÄde. Projektformen Àr idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, frÀmst dÄ IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror pÄ att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden frÄn analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt Àr inte en enkelt uppgift.

En undersökning om glashantverk : teknik och dekor

I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblÄsartraditionen. I arbetet har jag valt att lÀgga fokus pÄ dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjÀrnan samarbetar.Under det hÀr projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas pÄ. Dels traditionella tekniker men ocksÄ nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder.

OAIS i praktiken - En studie av OAIS-anvÀndning vid skapandet av ett digitalt arkiv

OAIS (Open Archival Information System) Àr ett uttryck som blir allt vanligare inom digital lÄngtidsbevaring, och Àr en standard som kan vara till hjÀlp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk anvÀndning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv dÀr man har tagit OAIS-standarden som utgÄngspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till anvÀndning för framtida projekt inom digital lÄngtidsbevaring som ska anvÀnda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjÀlp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

"Nu ska vi locka till oss hollÀndare!" : om arbete och livskvalitet

Skinnskattebergs kommun Àr en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera hollÀndska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen Àr en intervjustudie av de hollÀndska familjer som flyttat till orten samt representanter frÄn kommunen som pÄ olika sÀtt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa pÄ att rekrytera hollÀndare och hur det gÄtt för de hollÀndska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invÄnarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrÄgorna. Att det blev hollÀndare som kommunen riktade sig till berodde pÄ att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till hollÀndare.

Samband mellan Forskning & Utveckling och Företags MarknadsvÀrde En litteraturstudie

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Följsamhet av ett leanprojekt inom byggbranschen

Det har under en lÀngre tid diskuterats i Sverige om att byggbranschen Àr ineffektiv i sitt byggande. MÄnga företag har dÀrför pÄ senare tid valt att försöka effektivisera sin produktion pÄ olika sÀtt. Företaget JM Àr inget undantag utan skulle kunna sÀgas ligga i framkant i och med sin satsning inom lean construction som pÄ JM heter strukturerad produktion. Lean construction har utvecklas frÄn bilföretaget Toyotas produktionssystem och Àr ett vÀrldskÀnt begrepp nÀr det gÀller effektivisering och minskning av slöserier i företag och organisationer. I denna rapport presenteras en fallstudie av strukturerad produktion dÀr denna satsnings följsamhet i produktionen undersöks.

SĂ€kerhetskritiska standarder och FPGA

IEC 61508, ISO 26262, DO-254 och CENELEC EN 5012x Àr alla standarder för utveckling av sÀkerhetskritiska system. Dessa fyra Àr applicerbara pÄ bilar upp till 3.5 ton (ISO 26262), flyg (DO-254), tÄg (Cenelec EN 5012x) samt IEC 61508 vilket Àr en standard för flertalet industrigrenar.NÀr ett sÀkerhetskritiskt system skall implementeras i en FPGA sÄ kan problem uppstÄ. Detta för att en FPGA ibland rÀknas till hÄrdvara men utvecklingen följer samma mönster som mjukvaruutveckling. Detta examensarbetes huvuduppgift Àr att klargöra hur de olika standarderna ser pÄ FPGA utveckling samt verifiering med hjÀlp av utökad funktionell verifiering.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen behandlar de sÀkerhetskritiska standarderna.

HĂ€lsa & ledarskap : projekt FOU i VĂ€nersborgs kommun

I VÀnersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att frÀmja hÀlsan för anstÀllda ute pÄ de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare bestÄr av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som Àr nÀrmast verksamheten. Projektet Àr ett samarbete mellan kommunen och Högskolan VÀst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin frÄn högskolan.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->