Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och behandlar omrÄdet musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien Àr musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken anvÀnds som ett mÄl i sig eller som ett medel för andra Àmnen. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien Àr att musiken anvÀnts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns sprÄk, sociala förmÄgor, förmÄga att uttrycka kÀnslor, som underhÄllning och för att mÄla till.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga i vilken omfattning samhÀllsansvar Àr en del av sprÄkreseföretags verksamhet. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med personer i ledande position inom tre sprÄkreseföretag som finns representerade i Sverige. Den teoretiska referensramen bestÄr av ett antal kategorier som Àr baserade pÄ tidigare forskning om ?Corporate Social Responsibility? (CSR) inom olika typer av turismföretag. Dessa kategorier Àr ekonomisk, miljömÀssig och social hÄllbarhet samt drivkrafter och hinder för turismföretags arbete med samhÀllsansvar.Studien visar att omfattningen av samhÀllsansvar inom sprÄkresebranschen Àr varierande.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

AnvÀndarna i en organisation Àr en avgörande del av organisationens informationssÀkerhetsarbete. Det Àr dÀrför viktigt att anvÀndarna inser vilken roll de har i sÀkerhetsarbetet och förstÄr varför informationssÀkerhet Àr viktigt. Ledningen i en organisation har det övergripande ansvaret för att införa regler och rutiner för informationssÀkerhetsarbete. De bör utforma planer och riktlinjer för hur detta arbete ska bedrivas, vilka sedan ska implementeras i verksamheten och dÀr tillÀmpas av anvÀndarna. Vi har i denna uppsats genom en fallstudie inom Norrbottens lÀns landsting undersökt vilka planer och riktlinjer för informationssÀkerhetsarbete ledningen tagit fram, hur dessa implementeras i verksamheten samt utifrÄn detta undersökt hur anvÀndarna uppfattar informationssÀkerhetsarbetet i sitt dagliga arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ hur film kan anvÀndas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur resonerar nÄgra lÀrare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlÀrningspotential ser lÀrarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lÀrare och tvÄ elever har gjorts. Dessa har spelats in pÄ diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn undersökningens frÄgestÀllningar.

Idag jobbar mÄnga för att djuren ska ha det sÄ bra som möjligt, bland annat genom att förbÀttra försöksmetoder och lagstiftning. TyvÀrr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det hÀr arbetet. DÀrför vill jag i den hÀr studien försöka reda ut huruvida fiskar Àr kÀnnande pÄ liknande sÀtt som dÀggdjur Àr. Man har funnit smÀrtreceptorer hos fisk pÄ huvud, hornhinna och hud. RegnbÄgslaxars hud Àr mycket kÀnslig för mekanisk stimuli har lÄg smÀrttröskel för vÀrme.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populÀr barnlitteratur för att förankra lÀroplanernas vÀrdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populÀr barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med vÀrdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra vÀrdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. VÀrdegrundsbeskrivningen Àr komplex och mÄste tolkas vilket vi försökt gestalta i vÄrt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns Àven ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjÀlp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till vÀrdegrunden. Resultatet av vÄr undersökning Àr att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa gÄr att koppla till vÀrdegrundsbegreppet.

Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvÄrden har för tankar och upplevelser av att arbeta pÄ ett hÀkte samt hur det kÀnns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar pÄ ett hÀkte i Sverige med minst 6 mÄnaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehÄlls analys anvÀndes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvÄrden upplever sitt arbete som stimulerande och spÀnnande.

Anledningen till att detta arbete skrivs Àr för att vardagsbrottslighetens har en stor pÄ-verkan pÄ mÀnniskors trygghets kÀnsla i bostadsomrÄdet. Vi har valt att studera tvÄ bostadsomrÄden i Malmö, Bo01 samt LindÀngen. Dessa tvÄ omrÄden skiljer sig pÄ sÄ sÀtt att Bo01 Àr ett nybyggt omrÄde med bebyggelseplanering som brottspreventiv Ät-gÀrd medan LindÀngen Àr ett omrÄde byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tÀnk har funnits i bilden vid byggandet av omrÄdet. Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde samt hur man kan hÀmma brott genom att bygga pÄ ett brottsförebyggande sÀtt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlÄtanden frÄn sakkunniga inom omrÄdet och sammanstÀllt vÄra slutsatser frÄn dessa.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i vÄra svenska dagligvarubutiker med mÄlet att genom optimal styrning nÄ upp till uppsatta avdelningsmÄl. Detta samtidigt som personalen stÀller krav pÄ sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmÀrksammas. Detta stÀller höga krav pÄ att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, dÄ motiverade individer tenderar att prestera bÀttre resultat Àn ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer sÄsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor Àr centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.