Det Àr mÄnga elever i vÄr skola som förknippar svenskundervisningen med trÄkiga grammatiklektioner. Mitt syfte Àr att i detta arbete söka svar pÄ bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förÀndrat instÀllningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som trÄkigt och nÄgot nödvÀndigt ont? Min undersökning bygger pÄ en enkÀtundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett nÄgon förÀndring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers instÀllning till grammatik..

Att klara vardagliga aktiviteter Àr viktigt för mÀnniskan, möjligheten att pÄverka sin dag, göra egna val och umgÄs med andra pÄ egna villkor. Kognitiva funktionsnedsÀttningar medför svÄrigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmÄgan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder Àr i dag i behov av hjÀlpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsÀttningar uppmÀrksammas allt mer i samhÀllet och utvecklingen av nya produkter gÄr snabbt framÄt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utstrÀckning. En hypotes som vi har utgÄtt frÄn Àr att medarbetarsamtalet mÄnga gÄnger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal Àr i offentlig sektor. Det Àr en kvalitativ undersökning omfattande sÄvÀl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att fÄ fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gÄng per Är.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Anestesisjuksköterskans arbete Àr genom sin karaktÀr och mÄngsidighet psykiskt krÀvande och anestesiologi Àr en specialitet dÀr noggrannhet och en stÀndig mental och fysisk nÀrvaro Àr av största vikt. Arbetet karaktÀriseras idag av ett högt tempo och stÀller krav pÄ hög produktivitet samt innebÀr ofta vÄrd av kritiskt sjuka patienter och krav pÄ förmÄgan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlÀngningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan sjÀlv men Àven ett vÄrdlidande för patienten eftersom fel och misstag lÀttare begÄs under stressade förhÄllanden. Forskning visar ocksÄ att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsÀkerheten. Mot bakgrund av detta Àr det dÀrför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag anvÀnder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda pÄ vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen anvÀnder sig av. Metod: Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Med hjÀlp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har ocksÄ varit i kontakt med CSR Sweden, ett nÀtverk som finns för att hjÀlpa företag med CSR-frÄgor.

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Syftet med vÄrt arbete Àr dels att undersöka hur invandrarförÀldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda pÄ vilket sÀtt det faktum att de Àr invandrare begrÀnsar eller frÀmjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka pÄ vilket sÀtt förÀldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhÀllet och skolsystemet Àr vÀsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. MÄlet med vÄrt arbete Àr Àven att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievÀgledaren pÄ ett bÀttre sÀtt kan integrera invandrarförÀldrar i barnens skolgÄng. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarförÀldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter. Det som vi har kommit fram till i vÄrt arbete Àr att invandrarförÀldrar, precis som vilka andra förÀldrar som helst, Àr aktiva i valprocessen genom att vara dÀr för att lyssna och stötta sina barn.

Den liberala synen pÄ droger som finns idag, pÄverkar ungdomar i dagens samhÀlle. Skolan Àr en plats dÀr de pÄverkas av bÄde grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vÄr uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning pÄ skolor. Det Àr viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begrÀnsa ungdomars tillgÀnglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen Àr byggd pÄ en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i UmeÄ kommun.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur pÄ en specifik arbetsplats. Syftet Àr Àven att undersöka chefernas syn pÄ organisationskultur och hur organisationskulturen kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja motivation och trivsel bland de anstÀllda. För att uppfylla detta syfte anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur pÄverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel pÄ arbetsplatsen?Vi anvÀnder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjÀlp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frÄgestÀllningarna utifrÄn sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare pÄ ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier dÀr organisationskulturen Àr en del av en ledningsstrategi.

I vÄrt arbete har vi behandlat Àmnet livskunskap och den samhÀllsförÀndring som vi tycker oss se. Syftet med vÄrt arbete har varit att försöka se om Àmnet livskunskap kan vara ett tecken pÄ en utveckling som hÄller pÄ att ske inom skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi pÄ vÄr utvalda skola intervjuat lÀrare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgÄngen tog del av. Resultatet av vÄrt arbete visar att det pÄ skolan finns en medvetenhet om en förÀndrad kunskapssyn och att man i Àmnet livskunskap arbetar med de förmÄgor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..