Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 45 av 111

Leasing som finansieringsform i smÄföretag

En svÄrighet för smÄföretag Àr hur de anskaffar kapital för att investera. MÄnga smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte Àr den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien Àr att undersöka och analysera varför smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har pÄverkat smÄföretag nÀr det gÀller ekonomisk utveckling. Studien begrÀnsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts för att kunna fÄ fram en djupare kunskap om det undersökta Àmnet. Urvalet av smÄföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Behövs det statliga garantiprogrammet? : -En analys av nyckeltal

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket rÀcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremÄl för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltÀckningsrad, kreditförlustnivÄ, rÀntabilitet pÄ eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltÀckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har Àven genomfört intervjuer med respondenter frÄn Handelsbanken, RiksgÀlden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas Ärsredovisningar. I dagens ekonomiska krislÀge Àr vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltÀckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna Àr utsatta för, nÀmligen likviditetshotet.

Upplysningskravet enligt IAS 36 : Hur vÀl svenska företag anpassat sina finansiella rapporter

Goodwill Àr en tillgÄng som till sin natur Àr svÄr att definiera och vÀrdera, dÄ den inte utgör nÄgot fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevÀrd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag mÄste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebÀr att företag numera skall pröva goodwillvÀrdet Ärligen, istÀllet för att tillÀmpa Ärliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, dÄ goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgÄngar. MÄnga menar dock att den Ärliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del Àr baserad pÄ antaganden frÄn ledningen vilket ökar osÀkerheten i vÀrdet pÄ goodwill.

RIKSREKRYTERANDE GYMNASIALA SPETSUTBILDNINGAR En policyanalytisk och jÀmförande studie av implementeringen av tvÄ gymnasiala spetsutbildningar

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Redovisning av pensioner med anledning av RR29 - en analys mellan Sverige och USA

VĂ„rt syfte med denna uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n fallstudier identifiera hur förĂ€ndringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, pĂ„verkar företagens resultat samt förĂ€ndrar jĂ€mförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehĂ„ller en fallstudie som prĂ€glas av en kvalitativ metod vilket innebĂ€r en djupare förstĂ„else av det vi studerar. ÖvergĂ„ngen till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsĂ€ttningar Ă€ndĂ„ att göra olika antaganden, vilket försvĂ„rar jĂ€mförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet pĂ„ noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förstĂ„else i företagets verksamhet..

Hur konjunkturkÀnsliga Àr affÀrsÀnglar? : En studie i om finanskrisen 2008/2009 pÄverkade affÀrsÀnglars investeringsbeslut

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.

Social kompetens - What?s the point? : En kvalitativ studie om hur begreppet anvÀnds inom bemanningsbranschen.

The term ?social competence? is widely used by organizations in job advertisements, despite the problems of making a unified definition of it. The purpose of this study is to investigate which features the organizations require, why organizations require them and how the assessment is implemented for recruitment. To answer the purpose of this study, eight qualitative interviews conducted with recruiters from four different staffing agencies. Further a literature study was performed to define the concept of ?social competence? and its meaning, in order to later connect this to the result.

Goodwill-nedskrivning : VĂ€rderelevant eller ej?

Studien Àmnar undersöka vÀrderelevansen för goodwill-nedskrivningar betrÀffande företag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Studien Àr en Äterupprepning av en tidigare studie utförd pÄ den brittiska marknaden. Goodwill har lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgÄ förÀndringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingÄr i studien Àr noterade pÄ OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.FrÄn Ärsredovisningar har data gÀllande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestÄende aktier samlats in. I studien anvÀnds associationstest med hjÀlp av mulitivariat regressionsanalys.

SjukförsÀkringar för fattiga : En fallstudie av Indien

I de flesta I-lÀnder Àr sjukvÄrdssystemen uppbyggda sÄ att de pÄ ett eller annat sÀtt ska kunna hjÀlpa alla medborgare, oavsett inkomst. SjukförsÀkringar finns för att kostsamma sjukvÄrdsbehandlingar ska kunna bli tillgÀngliga för fler mÀnniskor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försÀkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen Àr i de flesta fall den omvÀnda, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvÄrd eller en sjukförsÀkring.Denna uppsats Àr en litteraturstudie av sjukförsÀkringssituationen i Indien. Framför allt studeras lÄginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter betrÀffande finansiering av sjukvÄrd.Studien visar att det i U-lÀnder, som Indien, Àr svÄrt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsÀkring för de allra fattigaste pÄ grund av att eventuellt tillgÀngligt kapital i första hand mÄste gÄ till vÀsentliga ting som mat.

Kapital, Shakespeare och depression : En longitudinell livsförloppsstudie av relationen mellan socioekonomisk position, fritidsaktiviteter och psykisk ohÀlsa hos Àldre

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohÀlsa i Älderdomen och om detta samband till nÄgon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ÀndamÄl gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser dÀr utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohÀlsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrÄn befintligt datamaterial frÄn de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial frÄn dessa tvÄ undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohÀlsa alternativt inkomst och psykisk ohÀlsa..

Malmös digitala klyfta

Differences between groups or individuals in a society with regards to access to information and communication technologies (ICTs) are known as the digital divide. The digital divide pertains to differences in physical access to computers and the Internet as well as knowledgein using technology. Important factors affecting the digital divide are disabilities, age, gender, socioeconomical background, ethnicity and geography. The digital divide appears on several levels: internationally, nationally, regionally and locally. Individuals who, for some reason, have limited or no access to information and communication technologies risk, among other things, to experience social exclusion.

Den ekonomiska betydelsen av crowdfunding för företag i uppstartsfasen

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter. Studien visar att crowdfunding har en ekonomisk betydelse för företag i uppstartsfasen. Detta genom att vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna. .

Finansiering av företag : Àr bristen pÄ externt kapital en faktor som hÀmmarlandsbygdsföretagens tillvÀxt?

The interest in businesses active on the countryside and their funding situation has increased in recent years. In a survey, conducted by Leif Berndtsson (2003), it was reported that there is a lack of external capital in rural areas. According to Berndtsson (2003) the lack of external capital inhibits the rural firm?s growth. The essay attempts to answer whether the shortage of external capital is a factor that inhibits development for rural businesses.

Faktorackumulation och inkomstfördelning -En historisk analys av samband mellan ojÀmlikhet och ekonomisk tillvÀxt 1850-1930

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

SKYREVs betydelse för den Kommunala Revisionen

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->