I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare. Men Àven för samhÀllet TorsÄs fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, strÄk och boenden som kan prÀglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hÄllbara samhÀllet kommunen vill skapa. Att i framtiden förbÀttra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter Àr en mycket stor utmaning. I mÄnga aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

Introduktion: Under 1990-talet upptÀcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevÀrt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvÀlvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial pÄverkan och omvÄrdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgÄtt en profylaktisk mastektomi.

Arbetet Àr en kvalitativ undersökning av hur bemannings- och rekryteringsföretag gÄr tillvÀga i sina urvals- och rekryteringsprocesser. Sju diktafoninspelade intervjuer har genomförts med Ätta personer anstÀllda vid Malmöbaserade företag. De intervjuade arbetar med bemanning/rekrytering, vilket var ett urvalskriterium. Genom att undersöka företagens arbetssÀtt i ovan nÀmnda process, velat ta reda pÄ och belysa, om och i sÄ fall vilka problem som kan uppstÄ i denna. Problemen, som vi ser det, Àr fÀrgade av vÄrt teoriavsnitt, i vilket vi behandlar testverksamhet, psykologiska teorier samt diskriminering.

Problembakgrund & problemdiskussion: SmÄ och medelstora svenska företag exporterar nÀstan hÀlften av Sveriges BNP och dÀrmed Àr kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. NÀr ett företag vÀl ska internationaliseras sÄ kan frÄgetecken vÀckas angÄende vilken vÀg som Àr den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lÀgger olika vikt vid de steg som modellerna Àr uppbyggda pÄ och frÄgan som uppstÄr Àr vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska vÀljas?Problemformulering: ?Vilken internationaliseringsprocess Àr det bÀsta alternativ för smÄ och medelstora företag??Syfte: Syftet med studien Àr att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhÄlla en djupare förstÄelse hur nÄgra smÄ och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillÀmpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands.Teori: Studien utgÄr frÄn tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlÀtta en framtida internationalisering.

Syftet med studien Àr att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhÀlle samt hur detta pÄverkas av rÄdande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjÀlpare samt vad professionella bör tÀnka pÄ i möten med transsexuella. Studien utgÄr frÄn sju transsexuella intervjupersoner som Àr i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att fÄ en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ?könsgörandet? och heteronormen.

Bakgrund: Under första levnadsÄren kan ett öga utveckla en synnedsÀttning beroende pÄ att ögats synintryck hindras, amblyopi, vilket drabbar sex procent av alla barn. Amblyopi behandlas genom korrigering av brytningsfel med glasögon och/eller lappbehandling. Efter sju Ärs Älder Àr det vanligen svÄrt att förbÀttra synen i ett amblyopt öga.  För att barnet ska uppnÄ optimal synskÀrpa Àr det viktigt att vÄrdgivaren har kunskaper om compliance och att givna ordinationer följs. Syfte: Syftet med studien var att ur ett barn- och förÀldraperspektiv belysa faktorer som Àr av betydelse för compliance vid behandling av barn med amblyopi.

Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anstÀllningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jÀmförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehÄll. LikasÄ att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehÄll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktÀriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anstÀllningsförhÄllanden samt att den anstÀllde fÄ betalt för övertid om denne arbetar mer timmar Àn kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anstÀlld, som inte bara Àr utav ekonomiskt fokus utan Àven relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten sÄsom karriÀr- och utvecklingsmöjligheter.

Sammanfattning Ökade pensionsavgĂ„ngar bland 40-talister och fĂ€rre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sĂ€tt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anstĂ€llning. Vi Ă€r intresserade av att studera om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader gĂ„r det att urskilja mellan traineeanstĂ€llda och traditionellt anstĂ€llda samt hur pĂ„verkar dessa karriĂ€ren? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:KartlĂ€gga egenskaper som karaktĂ€riserar traineer och traditionellt anstĂ€llda.Undersöka skillnader i förvĂ€ntningar mellan traineer och traditionellt anstĂ€llda.

Det Àr sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsÀttningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det Àr ocksÄ de krav patienterna har pÄ sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dÄligt bemötande av patienter Àr ett problem. Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en utsatt grupp och det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter pÄ ett bra sÀtt. Brister i bemötandet kan leda till ett vÄrdlidande hos patienterna.

I denna studie analyseras interaktionen mellan nÄgra elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. ForskningsfrÄgorna belyser hur eleverna med hjÀlp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter pÄ komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. TvÄ grupparbeten observeras med hjÀlp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhÄlla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna bestÄr av fem Är 1 elever vardera. Resultatet visar pÄ att den information som lÀraren ger i förvÀg fÄr betydelse för hur eleverna interagerar.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

BakgrundInom den palliativa vĂ„rden anammas ett holistiskt synsĂ€tt, vilket innebĂ€r att fokus ligger pĂ„ sĂ„vĂ€l fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvĂ€rld. Tre grundlĂ€ggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang Ă€r essentiella i upplevelsen av psykisk hĂ€lsa. Även önskningar, vĂ€rderingar och mĂ„l bidrar till patientens psykiska vĂ€lbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vĂ„rden brustit i förmĂ„gan att uppmĂ€rksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vĂ„rden.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka undervisning och lÀrande av lÀrandeobjektet, brÄk med olika nÀmnare, i Ärskurs 4, Ärskurs 6 och Ärskurs 9. DÄ specifikt jÀmförelsen av brÄk med olika nÀmnare och addition med hjÀlp av gemensam nÀmnare. Studien avser att söka vad som Àr kritiskt för att kunna lÀra sig detta. Vi genomförde en learning study som Àr en typ av aktionsforskning dÀr studien genomförs i klassrumsmiljö och fokus ligger pÄ vad eleverna ges möjlighet att lÀra sig. Vanligtvis genomförs en learning study i tre cykler dÀr undervisningen gradvis förbÀttras mellan cyklerna. VÄr första cykel genomfördes i Ärskurs fyra, den andra cykeln i Ärskurs sex och den sista och avslutande cykeln i Ärskurs nio.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i sÄvÀl Sverige som i övriga vÀrlden. I Sverige drabbas Ärligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv mÄnader om Äret, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av den psykologiska och den existentiella pÄfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar som bygger pÄ nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Studien undersöker om elever som trÀnar mycket i skolan och pÄ sin fritid presterar bÀttre betygsmÀssigt pÄ gymnasiet Àn de elever som inte Àr lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som trÀnar mycket och en kontrollgrupp skilja sig Ät i avseende pÄ LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas Àr: TrÀning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stÀmmer har elever pÄ gymnasiet fÄtt fylla i en enkÀt. EnkÀten innehÄller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men Àven ett formulÀr dÀr deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stÀmmer.