MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Är det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och Ätta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primÀra konsekvenser dÀr psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundÀra konsekvenser dÀr sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus fungerade sÀmre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jÀmfört med en population som inte har tinnitus.

NÀr ingen verkar kunna förklara vad som hÀnder pÄ aktiemarknaden sÀger mÄnga att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgÄngen under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som dÀrefter kom att punkteras? De flesta förÀndringar pÄ aktiemarknaden kan förklaras med hjÀlp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de vÀsentliga förÀndringarna pÄ aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större pÄverkan Àn forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svÀngningarna pÄ aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrÄnvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte bÄde hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i tvÄ delstudier med en enkÀtbaserad tvÀrsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket lÄg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade Àven att graden av ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde Àven till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Bakgrund. Fotboll Àr vÀrldens största idrott och risken för skador Àr stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte ÄtergÄr till idrotten Àr frÀmst nedsatt funktion samt rÀdsla för ny skada. MÄnga fotbollsspelare Àr idag fysiskt redo att ÄtergÄ till spel, men inte psykiskt. Syfte.

Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vĂ€n/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stĂ„ ut frĂ„n massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjĂ€lvbild/förĂ€ndrad sjĂ€lvbild.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, pÄverkansmekanismer (klarsynthet, Àltande och negativ emotionsreglering), psykologiska fÀrdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska fÀrdigheter) och prestation med utgÄngspunkt frÄn Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvÀndes en enkÀt som sammanlagt 242 idrottare besvarade. MedelÄldern var 18,42 Är (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 mÀn. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  pÄverkansmekanismer och psykologiska fÀrdigheter.

Vad en mĂ€nniska tĂ€nkt och kĂ€nt vid brottstillfĂ€llet Ă€r inte nĂ„gon enkel sanning som vi utomstĂ„ende kan ge ett tydligt svar pĂ„. Det blir inte lĂ€ttare för domstolens ledamöter nĂ€r de skall avgöra dessa frĂ„gor ur en straffrĂ€ttslig synvinkel. Hur kan juristerna med sĂ€kerhet uttala sig om vad som försiggĂ„tt i gĂ€rningsmannens hjĂ€rna i brottsögonblicket och hur skall de gĂ„ tillvĂ€ga för att faststĂ€lla det subjektiva rekvisitet? Dessa frĂ„gor tillsammans med flera andra psykologiska aspekter har varit i fokus för vĂ„rt examensarbete som till största delen har tagit avstamp i hur komplicerade frĂ„gestĂ€llningarna blir nĂ€r de kombineras med psykiska störningar hos gĂ€rningsmannen. Även teorier kring mĂ€nniskans reaktioner pĂ„ hot och stress har varit en viktig del i arbetet som har syftat till att belysa hur de olika omrĂ„dena samspelar med varandra.

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan KÀnsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska fÀrdigheter enligt nÄgra av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och fokus för unga fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mÀtning av KASAMs kategorier anvÀndes LivsfrÄgeformulÀret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mÀta fotbollsspelarnas psykologiska fÀrdigheter anvÀndes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 Är gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var mÀn (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hÀlsa: biologiska, psykologiska sÄvÀl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie Àr att 1) belysa hur hÀlsa kan frÀmjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hÀlsa som begrepp och dÀrigenom uppmana sjukvÄrden att mer aktivt anvÀnda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hÀlsoaspekter och Àven ett starkt samband hÀlsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie Àr i enlighet med rÄdande teorier som sÀger att mindfulness pÄverkar hÀlsa positivt genom bÀttre verklighetsanpassning och att hÀlsa Àr en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..