Sökresultat:
1451 Uppsatser om Gynna naturliga fiender - Sida 65 av 97
Big Bath Accounting - "Att rensa ladan och sätta ribban"
Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att välja mellan att tillämpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sätt att gestalta den ekonomiska verkligheten påett inkorrekt sätt i syfte att öka framtida resultat, är att belastaresultaträkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktäriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder då företaget inte skulle förmå att nå upp till uppsatta vinstmål.Syfte: Kartlägga hur investerare identifierar tecken på big bathnedskrivningar.Fastställa huruvida förmodade big bathnedskrivningarpåverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella påverkan, eller uteblivna påverkan, på investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssätt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka är tillämpare av de finansiella rapporterna. Därefter harmaterialet används som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att investerare primärtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.
Odling i sand : En undersökning av markfysikaliska egenskaper hos sandjordar och om anläggning av odlingsbäddar
Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö.
Historiekanon - En fjättrad historia, eller?
Huvudsyftet med vår uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som låg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men även se hur Svend Sødring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillämpas i den danska kanonrapporten.
Resultatet visade att kanonrapporten först och främst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lärarnas bristfälliga kunskaper i ämnet. Detta var också de huvudargument som försvare och förespråkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring ämnet. Resultatet av vår studie kring kanon-rapporten kunde vi även härleda till två av Sødring Jensens tre undervisningsteorier, det vill säga den objektivistiska och klassiska teorin.
Vi hade även som syfte att undersöka hur de danska lärarna såg på förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lärarna var tillfredsställda med de mål som läroplanen för historia från år 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förändra elevernas syn eller kunskap när det gäller historieämnet.
Spegla mig! : En kvalitativ studie om terapeuters perspektiv på hästunderstöddterapi för individer med psykisk ohälsa.
Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.
Blandstad som estetisk och visuell upplevelse : En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska värdering av Sörbyängen i Örebro
Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.
Tickor på död ved
I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.
Förslag till utformning av befintlig naturmark, Norra kyrkogården i Kalmar
Jag har valt att göra ett självständigt arbete som främst bygger på hur parker och naturmark
bör utformas för att verka positivt för människans hälsa och välbefinnande. Arbetet har lett till
ett förslag på hur stigar kan dras och vegetation kan användas för att förstärka platsens
karaktär och skapa en positiv effekt hos människans hälsa och välbefinnande.
För att fördjupa mig i ämnet och för att även få en ökad förståelse för platsen har jag gjort en
litteraturstudie inom ämnet park och dess förmåga för rehabilitering, rekreation, kyrkogårdens
historia, förvaltning och platsens specifika klimat och ståndortsförhållande.
Arbetet visar på vikten av parker, kyrkogårdar och naturmark i våra städer för människans
hälsa och välbefinnande inte minst när denne sörjer. Ytor med naturliga karaktärer har en
förmåga att verka positivt då de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de kräver
väldigt lite uppmärksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmärksamhet i form av djurliv
och växter verkar också positivt och avstressande. Mänskliga faktorer påverkar hur platsen
bör utformas för bästa resultat.
Förpackning med förbättrad miljö- och säljaspekt : Ett projekt i samarbete med Primus Sverige AB
This work of examination describes an environmentally oriented product development aimed to develop new packaging with improved environmental and sale aspects of the products from Primus Sweden AB. The report covers the design process from the first collection of facts to the final results with a description of all methods involved in the work. The focus has been on a clear environmental awareness and the report contains a deepening of the concept life cycle assessment (LCA) for product development. In the process, the consumers? opinions of the brand Primus and environmental profiling formed the basis for the packaging to communicate the right values such as quality, technology, environmental awareness and adventurer?s first choice.The deepening of the life cycle analysis shows that composting and other alternative treatment of the biological cycle is not possible to implement in a satisfactory way in the design process.The work results in two final concepts.
"Barn som lär tillsammans lär sig att leva tillsammans" : Barn med autismspektrumstörning i en inkluderande skola.
Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.
Klassrumssituationers påverkan på frågor i matematikundervisningen
Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling.
Trygghet och säkerhet i 60-talets bostadsområden. Exemplet Dalbo i Växjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.
Fostran i skolans verksamhet : Lärares upplevelser kring fostran
Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.
Sexualitetens olika former och användningsområden i ett antikt : perspektiv med fokus på grekisk-romersk homoerotik
I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid.
När skor blev till hantverk : En studie om skobranschen ur de verksammas ögon
Syftet med studien har varit att studera hur personer verksamma inom olika områden i skobranschen upplever verksamhetsområdet samt på vilket sätt de ser på handgjorda och fabrikstillverkade skor.Utifrån syftet valdes tre frågeställningar ut: Vad anser de verksamma att det krävs för att ett par skor ska klassas som handgjorda respektive fabrikstillverkade? Hur upplever de hantverket i sig? Vad är de verksammas uppfattningar om den svenska skobranschens förändring?Metoden som användes var en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervju som metod. Metoden gjorde det möjligt att samla in material i informanternas naturliga miljö för att sedan tolka och bearbeta dem. På grund av arbetets omfång så gjordes det ett urval som resulterade i totalt sex informanter, tre som arbetade med handgjorda skor och tre som arbetade med fabrikstillverkade. Till hjälp användes en intervjuguide med nio huvudfrågor men utifrån dem fick informanterna tala fritt med öppna svarsalternativ.I analysen presenteras informanternas svar i tre olika teman, handgjorda respektive fabrikstillverkade skor, hantverket och importen samt skobranschens förändring och framtid.
Komplexa människor i en mekanisk orgnaisation - ett kulturperspektiv
Syftet med vår studie är att genom ett kulturperspektiv få en förståelse för vad som kan påverka anställdas syn på begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats är en uppföljning av en tidigare enkätstudie som genomförts i den studerade organisationen. Då vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, där människan i sitt arbetsutövande förväntas uppträda som maskinens förlängda arm,söker vi också förstå hur detta kan påverka de nämnda begreppen. Vi utgår ifrån kultur som en social konstruktion, det vill säga det är människorna i organisationen som skapar, vidmakthåller och återskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp människor delar i ett visst sammanhang eller en situation.