ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser.

Att få en cancerdiagnos är en omvälvande händelse i människors liv och det är viktigt från ett omvårdnadsperspektiv att sjukvårdpersonal har en förståelse för människornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka känslor i samband med diagnos, behovet av och svårigheten att få professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd från familj och vänner och svårigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angående sjukdomen och behovet av stöd från familj och vänner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

Patients with mental illness experience dissatisfaction with their care due to lack of understanding and ignorance from the nurses. The nurses? approach might influence these patients' experience of their care. The purpose of the literature review was to describe nurses' approach in care of patients with mental illness. The literature review is based on an inductive approach and the result is based on 14 scientific papers, of which eight used a qualitative design and sex used a quantitative design.

Varje år drabbas ca 50000 människor i Sverige av cancer. Ungefär var tredje människa kommer någon gång att få en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskällor, missnöje över att inte få individuellt anpassad och relevant information från vårdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhålla eller undvika information.

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling?Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.

BACKGROUND: One of the nurse?s areas of responsibility is to relieve suffering. Research has shown that nurses give an indication of an emotional load in the interaction with dying patients. This means that patients need of relieved suffering gets disregarded because of nurse?s fear of the unknown.

Bakgrund: Hopphöjden är en viktig faktor inom volleyboll och kan vara direkt avgörande i spelsituationer. Drop jump (DJ) är en vanligt förekommande plyometrisk övning som används för att förbättra hopphöjden. Ett fåtal studier har påvisat den omedelbara effekten utav att implementera DJ i ett träningsupplägg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett set med fem repetitioner av DJ kan förbättra hopphöjden efter tre minuters aktiv vila. Avsikten med studiens upplägg var att det med enkelhet ska kunna implementeras i en matchsituation.

?Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande.

Bakgrund: Familjecentrerad vård är ett sätt att tillmötesgå barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus läggs på att anpassa vården för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lätt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte känner sig lika värdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vårdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanställa forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vårdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar.