Bakgrund: I Sverige drabbas varje år runt 300 barn av cancer. Det är inte endast barnet som drabbas utan alla i familjen berörs av den förändrade situationen. Syskonen blir rädda, känner sig oroliga över situationen och en otrygghet infinner sig. De får stå utanför och glöms lätt bort. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat och inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, där delaktighet är en viktig del.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Cancer är en sjukdom som på många sätt påverkar människors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med smärta vid cancersjukdom. 15 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet har studerats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier som ger en beskrivning av människors upplevelser av att leva med cancersmärta. Resultatet visar att dessa människor upplevde känslor av sorg.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancer formerna bland kvinnor runt om i världen. Beskedet bröstcancer väcker starka känslor och kan utlösa ett stort lidande. Kvinnors livsvärld förändras och livet blir centrerat kring sjukdomen. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturbaserad analys av åtta kvalitativa artiklar som analyserads och bearbetades med Evans (2003) analysmodell.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Aim: The aim of the study was to examine the effects of ?Rehabilitation with psychotherapy and yoga in group? with cancer patients, regarding physical, social, emotional and functional wellbeing. The participants? health and satisfaction with the project were also evaluated. Method: The evaluation was made with quantitative method and descriptive, longitudinal design.

Introduktion: Endometrios är en vanlig förekommande, ofta dold, gynekologisk sjukdom som 5-15% av världens kvinnor lider av. Sjukdomen yttrar sig i form av symtom som smärta, infertilitet, trötthet, depression, mag- och tarmbesvär med mera. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa utifrån ett helhetsperspektiv.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios.Metod: Utformas enlig Polit och Beck?s (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Två databaser genomsöktes i databassökningen och resultatet grundades på 12 artiklar som genomgått urval och kvalitetsgranskning.Resultat: 4 teman identifierades i resultatet: ?Inte bara vanlig mensvärk ? vardagen med endometrios?, ?Att inte bli tagen på allvar?, ?Känslan av otillräcklighet och oro? och ?Att ta kontrollen?.Slutsats: Kvinnorna som lider av endometrios upplever att sjukdomen har negativ inverkan på alla aspekter av deras liv och att de saknar stöd och hjälp med hantering av sjukdomen från vården, men också av familj och vänner..

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades.