SyfteSyftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest.Metod20 testpersoner (TP), i åldern 66 ? 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?MetodMejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till Gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk Gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika Gymnastikföreningar.

Syfte och frågeställningarSyfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3.

Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till Gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk Gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika Gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till Gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk Gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika Gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på utmaningarna som väntar dem inom yrket. Följande frågeställning formulerades:Hur ser idrottslärarstudenter på sin kompetens inom följande områden inom läraryrket: lärarrollen och allmän pedagogik, ämneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lärare och elever?MetodMetoden som användes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkät. Den webbaserade enkäten omfattade 37 påståenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottsläraryrket. Populationen var studenter inom idrottslärarutbildning.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till Gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk Gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika Gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband på yngre friska individer. Vi ville även studera om det förelåg någon skillnad, inlärningseffekt, för de två testmetoderna vid en upprepad testomgång.Metod. I studien deltog 32 personer, 18 män och 14 kvinnor, i åldrarna 15?28 år.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsättning i ämnet idrott och hälsa (IDH) när läraren ska bedöma om en elev blir godkänd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frågeställningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lärarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framträder som avgörande för om en elev får betyg i ämnet eller inte? Hur kontrollerar läraren om en elev har nått de uppsatta målen i ämnet?MetodFör att besvara studiens frågeställningar används kvalitativa intervjuer samt innehållsanalyser. Vi har använt oss av ett strategiskt urval då deltagarna skulle uppfylla bestämda kriterier. Totalt fyra lärare i IDH för elever i årskurs 8 och 9 har intervjuats.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält.Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters?Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters?Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004?Metod:I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004.