Syftet med undersökningen var stt se om den grafritande miniräknaren bidrar till en ökad förståelse för matematik och om denna ökade förståelsen kan påverka elevers attityd till matematikämnet.Vi har gjort en litteraturstudie där vi studerat vad attityder och uppfattningar beror på, vilka attityder som finns hos både lärare och elever idag. Vi har dessutom studerat läroplaner för att se vad de säger om tekniska hjälpmedel i undervisningen. Genom att ta del av tidigare forskning inom området har vi fått en bild av de olika forskningsresultat som tidigare framkommit. Bland annat att matematiken i skolan uppfattas olika av elever och lärare. Lärarna framhäver problemlösning, förståelse och det logiska tänkandet, medan elever inte nämner de två sistnämda utan fokuserar på det logiska tänkandet, medan elever inte nämer de två sistnämda utan fokuserar på att matematik är mest räkning, regler och formler.Vår undersökning bestod av intervjuer med matematiklärare på en Gymnasiskola.

Syftet i detta examensarbete var att finna förändringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrån samhällets och skolans förändring under denna period. Vad som påverkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förändringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själva. Från början har ungdomarnas val inför gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommit ifrån och resultatet har då blivit det klassiska mönstret, de ungdomar från de högre samhällsklasserna väljer högre utbildning medan ungdomar från de lägre samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning.

The purpose of this essay has been to study the comprehensibility and the plainness of chapter 1 and 2 in ?Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011? that is one of the governing documents of Swedish upper secondary school. The Swedish government approved a national language policy in 2005 which involved an aim that the official Swedish language would be refined, easy and comprehensible. Plain language has since the eighties had a prominent place in Swedish research and science and is now a thought-out principle at almost every public authority. This essay has performed a linguistic text analysis, a plain language analysis, a plain language test and a critical discourse analysis on the two chapters from ?Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011? that is common for all upper secondary school programs.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa.