??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt Gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar.

Syftet med vår uppsats har varit att utifrån en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i Skolvägen hos tolv gymnasieelever med hög frånvaro, från förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har påverkat elevernas närvaro i skolan. Metoden vi använt oss av har varit intervjuer utifrån begreppet Skolvägen, där vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lärare, kamrater, skolämnen, eventuella stödbehov, närvaro och Gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners modell.Resultatet visar att elevernas Skolväg varit kantad av betydligt fler hinder än möjligheter, där eleven själv haft mycket liten påverkan i olika beslut. Vi kan även utläsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan härledas till den frånvaro de har på gymnasiet idag.Vår slutsats är att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frånvaro är beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergångar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lärare och kamrater samt frånvaro av ett inkluderande synsätt i undervisningen..

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ?Fordonsprogram-met? och fem elever från ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll.

Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett Gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet. Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter. Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet? Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar Gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade Gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.