Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklärare på Gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt..

Tidigare analyser som gjorts på läromedel har främst handlat om läromedel för högstadiet och Gymnasiet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken bild läromedel för årskurs 4-6 som används inom NO undervisningen ger eleverna ur ett genusperspektiv. Fokuset ligger på biologi vid textanalys och vid analys av bilder bedömas böckerna i sin helhet. Metoden som använts vid analysen är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Dels redovisas fördelningen av bilder på män och kvinnor i böckerna och olika delar av texten som har analyserats efter frågeställningarna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker..

Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter Gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på Gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till Gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland skolungdomar från grundskolans senare år och Gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, Gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och Gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och killar i årskurs tre på Gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande?METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov. .

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och Gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten.