Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvärderas av handledaren, så att handelsläraren kan översätta (validera) denna värdering till den inom skolan gällande betygsskala. Dessa tre väsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och värdering innebär behov av tät kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation är utomordentligt viktig, både kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa består i att kommunikationen sker tillräckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhållit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslärare vilka besitter skolledningens förtroende.

Många industriföretag har ett stort rekryteringsbehov av personal som passar in i verksamheten och kan axla ansvaret i tillverkningsindustrin efter alla de människor som nu går i välförtjänt pension efter många år på industrigolven runt om i vårt land. Det krävs stor teoretisk förståelse i kombination med tekniskt kunnande på hög nivå för att få godkända betyg vid utgången av gymnasieutbildningen vid industriprogrammet. Marknadsföringen för olika gymnasieprogram och skolor kan göra det svårt för många elever att fokusera och välja utefter sina egna förutsättningar och krav tack vare den ökade valfriheten. Är eleven strategisk och har någon att bolla sina tankar med har han eller hon i regel lättare än de elever som saknar någon form av support från hemmet eller från sin närmaste omgivning. Detta att välja rätt till gymnasieutbildningen kan vara väl så förvirrande för en tonåring då det på senare år finns ett bredare och mer omfattande utbud att ta ställning till än det gjort tidigare.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta.