Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls..

Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma florister har för syn på anställningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anställningsbarhet, kvalitetsarbete inom Gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna är gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framträdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anställningsbar? En förändrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anställningsbarhet i floristyrket främst är relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i både arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematikläroböcker ämnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgångspunkt från ett antal egenformulerade analysfrågor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det är en förhållandevis liten andel av läroböckernas textuppgifter som har en trovärdig förankring i verkligheten, där endast ett fåtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat är att det finns en konflikt mellan de mål som står skrivet i de nationella styrdokumenten och innehållet i läroböcker som används i matematikundervisningen..

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Portfolio Är portfolio en möjlig metod på yrkesförberedande gymnasieprogram?.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

SammanfattningSyftet med denna studie är att observera två olika stylistlärares arbete under några lektioner. Hur arbetar de med; mål, process, återkoppling samt bedömning Hur ser förutsättningarna ut när det gäller det pedagogiska arbetet och har eleverna något inflytande? Lärarna arbetar på gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hår och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrån två liknande lektionspass i hantverksteknik, årskurs två på olika gymnasieskolor, utifrån teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det både finns skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt, förutsättningar samt gällande elevinflytande..

Syftet med studien är att försöka förstå hur vi kan lära ut, och vad som påverkar lärandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen på gymnasieskolans el-program. Följande fråga ställs, vilka uppfattningar om lärande har en grupp lärare på gymnasieskolans el-program? Inlärningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid våra gymnasieskolor sägs bli sämre och sämre. Varför då? Beror det på undervisningen, eller kan det vara så att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lämplig inlärningsmetod att använda vid praktisk utbildning vid elprogrammet. Studien är kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lärarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekräftelse till undersökningen. Slutligen diskuteras resultatet som pekar på anpassning av undervisning till gruppen snarare än att använda sig av en speciell metod..

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras.

Det pågår en skolpolitisk debatt om andelen kärnämnen respektive karaktärsämnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kärnämnen respektive karaktärsämnen beroende på om de går ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever på ett gymnasium från den sista årskursen dels från ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och från ett praktiskt program, Omvårdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen använde sig av var en enkät som tog upp området motivation till kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visade att motivationen hos elever på det teoretiska programmet var högre för kärnämnet än vad det var för elever på det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktärsämne.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap..

Syfte: Att få en djupare förståelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lärandet för byggelever på gymnasieskolans byggprogram. De frågeställningar som jag har arbetat för att få besvarat i min undersökning är: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut på byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jämfört med det som eleven får utföra?Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ undersökning där data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare på byggföretag.Resultat: Det framgår i studien att handledarna oftast är outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet är relaterat till att handledarutbildning inte efterfrågas från skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahålls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att även om man försöker arbeta med god pedagogik så finns inte tiden för detta alla gånger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgår inte i studien.