Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Studiens syfte var att undersöka det pedagogiska mötet ur ett elevperspektiv. Vilka olika typer av möten upplever en elev och hur påverkas hon/han av dessa? Sju intervjuer genomfördes med elever som gick sista året på Omvårdnadsprogrammet. Undersökningen gjordes genom en öppen riktad intervju. Studien var kvalitativ och fem olika teman kunde urskiljas, det var mötet med kompisar, mötet med lärare, mötet med handledare, mötet med patienter och mötet med självet.

?Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en Gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.

Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om på vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd för eleverna och påverkar dem inför gymnasievalet. Det är därmed viktigt att föräldrarna får en bra och aktuell information. Arbetet ingår även i en större kartläggning av studie- och yrkesvägledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ?LikaOlika?. För att fatta ett väl underbyggt beslut för val till gymnasiet är det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig själv och kunskap om alternativen.