Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar Gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar Gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att motivera elever att ta en Gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskåren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka då ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning läggs på just studie- och yrkesvägledare. Studien grundades på två frågeställningar; Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en Gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvägledarna själva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som är av kvalitativ karaktär, intervjuade vi åtta stycken studie- och yrkesvägledare verksamma på gymnasieskolor. Våra informanter bekräftade att motivationsarbete inte är någon lätt uppgift, men att de genom studieplanen (målsättning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan få elever motiverade att fortsätta studera på gymnasiet.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en Gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever.

De elever som går på gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nå Skolverkets kunskapskrav. För att erhålla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nå målen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha Gymnasieexamen för att erhålla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt släp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltså följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lärare på olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.

Utbränd redan innan Gymnasieexamen? Ja kanske, det är i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav råder det inga tvivel om. Mängder av undersökningar visar på samma sak: ohälsan bara växer. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram människan bakom kravet: Vem är hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrån? När känner hon sig trygg? Hur är det att vara ung i detta kravfyllda samhälle? För att få svar på dessa frågor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.