?Trots att teorierna kring atomer och partiklar är grundläggande för naturvetenskapen visar flera studier att elever har stora svårigheter att ta till sig dessa, vilket leder till att de skapar sig missuppfattningar kring materiens partikelnatur. Tidigare studier visar bland annat att många elever ser materia som en kontinuerlig substans även på partikelnivå, att de har svårt för partiklars inneboende rörelse och att brister i förståelsen för materiens partikelnatur även är kopplad till en bristfällig förståelse för andra begrepp såsom densitet.Syftet med denna studie var att med hjälp av enkäter bestående av främst öppna frågor undersöka gymnasieelevers uppfattningar kring materia som uppbyggd av diskreta partiklar med tomrum mellan, partiklarnas konstanta inneboende rörelse, om elever spontant beskriver fysikaliska händelser på partikelnivå samt om de överför den makroskopiska substansens egenskaper och beteende till dess partiklar. Det undersöktes även om de har en uppfattning av densitet på partikelnivå.Resultaten visar att nästan samtliga elever har någon sorts partikelmodell av hur materia är uppbyggd men framträdande brister i den är att endast en minoritet av eleverna placerar tomrum mellan partiklarna samt visar förståelse för den konstanta och inneboende rörelsen hos partiklar. Om elever spontant använder sig av partiklar i sina beskrivningar beror på typ av uppgift och resultatet när det gäller överföring av egenskaper och beteende är även det ojämnt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien.

Masuriska gymnasieungdomar är jämgamla med det "nya" kapitalistiska Polen vilket inte hindrar att ungdomarna genom sin starka föräldraranknytning kan sägas ha en fot i det "gamla" systemet före 1989 och en fot i det "nya". Syftet är att analysera masuriska ungdomarnas interaktion med skola, familj respektive kyrka samt deras framtidsvisioner. Val av metoder och teorier presenteras före uppsatsens huvuddel. Masuriska gymnasieeleverna tycks känna sig väl tillrätta i dagens Polen. De är studie- och målinriktade.

Ekologi är en central del inom biologin och studier visar att elever har svårt för att resonera kring ekologi. Med hjälp av brickintervjuer har några gymnasieelevers förmåga att använda artkunskap vid tolkning av ett ekosystem studerats. Brickintervjuer är en form av kvalitativ intervjumetod, där eleverna får resonera kring föremål från ett ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbättrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förståelse för ekosystemet.

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med gränsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen är att utreda när reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag är tillämpliga, såväl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (gränsöverskridande koncernbidrag). Det kan få stora skattemässiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning. Vi ska utreda rättsläget och ge en bild av gällande rätt på koncernbidragsområdet och koncernavdragsområdet. Vårt mål är att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

This reportcommunicates the processes and results of my degree work in industrial design at candidate level at Umeå Institute of Design.During my degree work I had a cooperation with Svenska Jägareförbundet (Swedish Hunters Assosiation).The aim for my project has been to explore how I could make hunting a safer hobby and undertaking. Every year people get seriously injured and in average 2 people a year dies  due to hunting accidents. My goal is to identify problems within the hunters communication and approach. Through a creative design process I will find a valid  nd realistic solution to these problems. My project will be presented as a conceptual solution  hat will be based on currently existing technology.

Den här uppsatsen behandlar det delområde inom rättsfilosofin som benämns straffteori och i det här fallet vad som rättfärdigar straff utifrån frågan om varför vi ska straffa. Frågan behandlas genom särskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, värdering och analys. Utgångspunkten är de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rättfärdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. Här kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friskolor och två kommunala skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..

The purpose of this essay is to study the public debate on the subject of creationism, the belief that there is a creator of all life on earth. The study is focused on creationism in different forms in schools and the more general discussion of creationism as an alternative to the theory of evolution. The overall question is what should be taught as the origin of life: Evolution or creationism in various shapes and forms? The essay consists of an overview of previous research in both the USA and Sweden, and an analysis of argumentation on the issue in newspapers. A comparison is made between the USA and Sweden.The analysis of newspapers shows that there are some arguments for different forms of creationism but there are considerably more arguments against creationism.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play?  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten.

Syftet med studien var att ta reda på gymnasieelevers attityder gentemot äldre gällande ensamhet och socialt nätverk samt undersöka om elevernas erfarenheter påverkade deras attityder i någon riktning. Metoden för genomförandet var enkäter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot äldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva än negativa samt visar resultatet på att de uppfattar äldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda homogen grupp. Gällande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna..