Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några Gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska Gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

Endast hälften av Sveriges unga känner till något av landets fem nationella minoritetsspråk, vilket fastslås i en undersökning av Språkrådet 2010. Detta trots att språken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskämnet. I denna uppsats undersöks Gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetsspråk samt elevers attityder till minoritetsspråk som en del av svenskämnet. Uppsatsmaterialet består av totalt 96 besvarade enkäter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar på de olika orterna samt beroende på om eleverna haft eller inte haft undervisning.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta Gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de Gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater. Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hur läroböckerna bidrar till historiemedvetande och källkritiskt tänkande hos Gymnasieelever samt hur läroböckerna stämmer överens med rådande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod använts. Teorin författarna utgått ifrån i sin analys är de tre olika förhållningssätten att förstå omvärlden på; som fakta, som mänsklig erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i läroböcker under perioden 1968-2004 på tre historiska händelser: upptäckterna, Karl XII och första världskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att läroböckerna mer styrs av marknaden än av rådande styrdokument, att läroböckerna inte tillräckligt uppmuntrar till källkritiskt tänkande samt att läroböckerna ger en ensidig blick av historia.

I större städer är det vanligare med stress, oro och ångest. Av den anledningen fanns det skäl att tro att individer i storstäder skiljde sig från individer på landsbygden även gällande annan psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i ungdomars självrapporterade ätbeteende respektive kroppsuppfattning beroende på urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 Gymnasieelever indelade i två grupper, storstad och tätort, utifrån urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod främst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), några frågor från Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka attityder Gymnasieelever har till att arbeta med mindre lärarstyrda laborationer, så kallade fria laborationer, där eleverna ges mer frihet avseende planering och utförande. För att undersöka detta användes kvalitativa metoder, en kombinerad enkät- och intervjustudie. Resultatet visar att Gymnasieelevers attityder till fria laborationer är positiva. Eleverna upplever många fördelar i jämförelse med traditionellt instruerade laborationer. Eleverna uppger bland annat att de genom ett friare arbetssätt under en laboration förstår och lär mer jämfört med en styrd laboration.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan Gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmåga och är ett av de mål som gymnasieskolor arbetar för. En enkätundersökning med hundrafemtio Gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro på sin förmåga inom två olika gymnasieprogram utifrån fyra informationskällor. Även fyra intervjuer med lärare genomfördes för att ta reda på hur de arbetar för att öka elevernas tro på sin förmåga. Resultatet utifrån enkätundersökningen visade att eleverna i båda programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde däremot att fysiska och emotionella tillstånd ökar deras self-efficacy.

Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar.

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit något samband. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hälsoperspektiv hos Gymnasieelever i årskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrån fem skolor i Kronobergs län. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade någon signifikant inverkan på extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utsträckning strävar efter en intern health locus of control än kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön..

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet. Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förståelse för andragradsfunktioner genom att använda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken Gymnasieelever som läste kurs 2c. Eleverna arbetade två och två med en uppgift som gick ut på att se vad som händer med grafen när man byter värde och tecken på variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus på den matematiska processens förmåga att stödja lärandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns både nack- och fördelar att använda GeoGebra.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp Gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .