SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot Gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

The main purpose of this bachelor?s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsättning och bedömning i gymnasiekolan. Studien är fokuserad på gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig på samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras gymnasiebetyg grundar sig på?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades på ett kvalitativt sätt. Studiens resultat ställdes i relation till tidigare forskning.Bedömningar är en ständigt förekommande företeelse och i skolans värd bedöms såväl individer som prestationer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention med Rydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Background: The competition is getting harder between the universities. To reach the high school students and discover which means of contact they prefer and how they perceive student recruitment are important issues in order to succeed in marketing strategies.Purpose: The purpose with our report is to investigate, analyze and compare the student recruitment in three universities and investigate how the high school students want to be contacted. Then we compare to see if they think alike.Method: We have done a qualitative study and chosen to use focus group interviews for the high school students and interviews for the universities to collect our empirical data. We have compared the empirical data and analyzed it with communication processes and marketing communication as theoretical grounds.Result: All of the universities work approximately the same way with their student recruitment. They put a large effort in the Internet and social networks as well as the personal contact.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpåverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frågor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades på en enkätundersökning utförd av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Enkäten vände sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar från 1 933 elever i åldersintervallet 15 ? 21 år.De statistiska analyserna innefattade ?2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt såg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga Gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt åttio elever ? fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ?Om fattigdomens historia?. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort.

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv.