AbstractThe aim of this present study was to investigate whether there is a relationship between birth order and the personality trait narcissism using 181 individuals from Finnveden High School in VĂ€rnamo (115 females, 60 males, mean age 17, sd=0,94), in the context of the proposal of Sulloway (1996) that personality is influenced by the specialized nich-es siblings adopt in the quest for access to parental resources. A questionnaire which in-cludes Narcissistic Personality Inventory test, Birth order test and also Rosenberg?s self-esteem test in order to investigate if it might has an impact on narcissistic personality trait, was used. Results showed that there was no significant relationship between birth order and narcissism, however, a significant relationship between narcissism and self-esteem was found. Furthermore, there was a significant relationship between narcissism and the individual?s relationship with the mother.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

Internationell lÀxforskning visar ett positivt samband mellan lÀxlÀsning och resultat och mÄnga lÀrare bekrÀftar detta samband. Denna undersökning bygger pÄ förestÀllningen att graden av lÀxlÀsning i gymnasiematematik pÄverkas negativt av bristande tillgÄng till lÀxhjÀlp vilket i sin tur pÄverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie Àr dÀrför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjÀlp med hemlÀxor i matematik och om eleverna kan tÀnka sig ta emot den hjÀlpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tÀnka sig att aktivt söka löpande lÀxhjÀlp över ett bemannade Internet forum och Ànnu fler efterlyser samma hjÀlp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar lÀxhjÀlp som deras skolor erbjuder idag.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

FlersprĂ„kiga elever Ă€r en grupp som stĂ€ndigt ökar i den svenska skolan och speglar det mĂ„ngkulturella samhĂ€llet av idag. Den arabiska gruppen Ă€r störst i antal med en elevsammansĂ€ttning som omfattar elever frĂ„n hela arabvĂ€rlden. Ökad kunskap om hur flersprĂ„kigheten pĂ„verkar eleverna och deras lĂ€rande Ă€r en angelĂ€genhet för skolan.Syftet med uppsatsen Ă€r tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som Ă€r uppvĂ€xta i Sverige och som deltar i modersmĂ„lsundervisningen upplever sin flersprĂ„kighet. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att beskriva hur eleverna uppfattar att flersprĂ„kigheten pĂ„verkar deras lĂ€rande samt hur de upplever modersmĂ„lsundervisningen.Resultatet i denna kvalitativa studie visar pĂ„ flersprĂ„kighetens betydelse för identiteten.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se nÄgra skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkÀtundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvÀr inte vara sÄ vanligt förekommande men nÀstan hÀlften (49 %) uppger att de inte fÄr tillrÀckligt med sömn. DÀremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva dÄ sÄvÀl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvÀr samt att de inte fÄr tillrÀckligt med sömn jÀmfört med pojkarna och de fysiskt aktiva.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

AbstractAuthor: Annelie JohanssonYear: Spring 2006Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbetemed skrivprocessen i en provsituation.English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys? workwith the writing process in a test situation.City, university: VÀxjö, VÀxjö Universitet, institutionen för humaniora [VÀxjö, VÀxjö University, School of the Humanities]Pages: 53Content:The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students? writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing.

Den hÀr uppsatsen behandlar kommats anvÀndning vid satsgrÀnser i tvÄ kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet Àr att kartlÀgga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhÄllande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nÀmnda kontexter. Materialet Àr hÀmtat frÄn politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma anvÀnts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och lÀngden hos olika textelement.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka kÀnslan av sammanhang utifrÄn ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkÀter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes frÀmst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context.Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis. Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent.

Vilka svÄrigheter finns dÄ gymnasielever lÀr linjÀra funktioner?Bakgrunden till att problemformuleringen uppkom Àr att det Àr en stor grupp elever som hamnar i svÄrigheter nÀr de ska arbeta med linjÀra ekvationer. Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra av de svÄrigheter som finns, ringa in dem och se vilka de bakomliggande faktorerna Àr. MÄlet Àr att finna svÄrigheter för att senare kunna samla vidare kunskap gÀllande dessaUndersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ tre diagnoser och en intervju och Àr utförd pÄ ett gymnasium. Resultatet visar pÄ att mÄnga elever bl.a.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..