Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur gymnasieelever ser pÄ sin framtid nÀr det gÀller studier och arbete, och om de anser att de fÄr sina vÀgledningsbehov tillgodosedda. HÀr jÀmförde jag elevernas svar utifrÄn om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda pÄ detta gjorde jag en kvantitativ enkÀtundersökning med 250 gymnasieelever i Ärskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever frÄn högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och Àr killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utstrÀckning vilken utbildning de vill gÄ och ser sig i större utstrÀckning ha mycket goda möjligheter att fÄ arbete i framtiden.

Under min sista termin pÄ lÀrarprogrammet har fokus bland annat legat pÄ betyg. Vanligtvis Àr det politikers syn pÄ betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning Àr att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfrÄga om vilken syn gymnasieelever har pÄ betyg. För att fÄ reda pÄ detta stÀllde jag delfrÄgor om betygens rÀttvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg.

 Den socialt kompetente har hög social status, mÄnga vÀnner, ett funktionellt beteende och sociala förmÄgor sÄ som empati och hjÀlpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebÀr bland annat kÀnslomÀssiga och beteendemÀssiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick tvÄ arbetsminnestest samt fyllde i en sjÀlvvÀrderingsenkÀt som mÀter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonÄrings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begrÀnsades till att mÀta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt tvÄ sociala förmÄgor; prosocialt beteende och initiativtagande.

 Syftet med studien var att undersöka förhÄllningssÀtt till högre studier, hos tredje Ärets gymnasieelever vid studieförberedande program. UtifrÄn tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning och utbildningstradition anvÀnds för att analysera resultatet i studien. Intervju anvÀndes som metod, dÀr fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat pÄ elevernas förhÄllningssÀtt till högre studier..

Uppsatsens övergripande syfte har varit att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrÄgor som varit centrala i studien Àr; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nÀmner intervjupersonerna som tÀnkbara orsaker till sömnstörningarna?Vilka eventuella konsekvenser nÀmner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rÀtta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgÄtt frÄn sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och sjÀlvbild. Tre elever, en skolkurator, en studievÀgledare och en lÀrare har berÀttat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk position.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.

Bakgrund: SjukvÄrden Àr i stÀndigt behov av blod och bloddonation har under senaste Ären minskat. En viktig uppgift för blodcentraler Àr att rekrytera nya blodgivare. Forskning pÄ gymnasieelevers instÀllning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers instÀllning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska ocksÄ utredas.

VÄrt huvudsakliga syfte Àr att söka kunskap om och fördjupa förstÄelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgÄng. VÄr konkreta frÄgestÀllning Àr att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet frÄn lÀrare genom en kvalitativ intervjustudie dÀr 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan lÀggas upp. VÄrt resultat pekar pÄ att det Àr nödvÀndigt att ta hÀnsyn till den enskilda Aspergers elevens behov.

I vÄrt examensarbete valde vi att belysa stress som Àr ett fenomen som har brett ut sig till alla samhÀllskategorier och kommit lÄngt ner i Äldrarna. Som gymnasielÀrare möter man dagligen ungdomar som pÄstÄr att de Àr stressade och uppvisar tecken pÄ psykosomatiska besvÀr. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon stress bland gymnasieelever idag med utgÄngspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvÀr som Àr relaterade till den. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande tre frÄgestÀllningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvÀr, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vÄr undersökning ligger pÄ skolan, hemmet och fritiden.

Studien berör samspelet i lÀrare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ relationen till sina lÀrare, bÄde sÄ som de upplever att den Àr och sÄ som de önskar att den skulle kunna vara. Det Àr sÄledes gymnasieelevers uppfattningar som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie dÀr olika faktorer som pÄverkar samspelet har belysts, bÄde ur ett lÀrare- och elevperspektiv. DÀrtill har Ätta gymnasieelever intervjuats.

LÀraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det stÀller höga krav pÄ lÀraren att leda sina elever mot ett bra lÀrande. SÄledes syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lÀrare ser pÄ en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn pÄ en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjÀlp av den tidigare forskningen utformades vÄra enkÀter samt att den utgjorde en grund för vÄrt analysarbete.

Den hÀr uppsatsen behandlar de sÄ kallade Catalantalen, vilket Àr en talföljd som anvÀnds inom mÄnga olika tillÀmpningsomrÄden. Tanken Àr att lÀsaren först ska fÄ en introduktion/repetition inom de delar av kombinatoriken som Àr nödvÀndiga för att sedan kunna förstÄ Catalantalen och dess anvÀndning. Uppsatsen Àr frÀmst skriven för gymnasieelever som vill fördjupa sig inom kombinatoriken men kan Àven passa universitetsstuderande inom matematik.Uppsatsen kan kanske Àven fungera som ett stöd till att förse intresserade elever med ytterligare material och utmaningar. .

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..