Min vilja har varit att undersöka attityden till dopingmedel i det svenska samhället och då i synnerhet inom Gymkulturen. Med ett nytt globalt och massmedialt klimat som medfört ett snabbare informationsutbyte och sociala förändringar kan människors attityder och moraliska ställningstaganden förändras i en allt större takt. Vilket kan leda till nya vanor och beteendemönster. Studieresultaten är grundade på den enkät jag skickade ut till femhundra slumpvis utvalda personer på tidskriften Bodys hemsida, samt den litteraturstudie som är fundamentet i min teoribakgrund. Resultaten av studien visar att det är lätt att få tag på dopingmedel i Sverige och att de är flitigt förekommande i Gymkulturen av idag.

Sammanfattning Gymkultur i förändringKvinnogym Denna uppsats undersöker med hjälp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser på Gymkulturen och då främst hur kvinnor som tränar på kvinnogym ser på gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har tränat på unisexgym men som nuvarande tränar på kvinnogym har frågor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har även Gymkulturen på unisexgymmen studerats för att närmare kunna se skillnader mellan de båda typerna av träningslokaler. En fenomenologisk ansats har använts och då främst genom Sara Ahmeds ?Queer phenomenology?.Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansåg männen som störande och att kvinnorna kände sig uttittade på unisexgymmen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i Gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. Frågor som ställdes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter på gym? Hur ser användandet av redskap, maskiner och övningar på gym ut? För att besvara dessa frågor har två studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkät där ett bekvämlighetsurval gjordes, där enkäten publicerades på Internet.  Därefter gjordes en kvalitativ studie i form av en deltagande observation som genomfördes på ett gym i en mellanstor stad i Sverige.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i.