Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om.

Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och män/kvinnor. Målet är att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrån teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen ärNär Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna.

We have studied the effects that blogs have on the society through interviews with influential bloggers, a news director and the founder of Sweden?s largest blogprovider.Existing theoretical work by other researchers have been used as a starting point to our thesis. Via a deductive method we then proceeded to test these existing models and viewpoints on the reality.Through our research we have concluded that blogs, if they co-operate, have an agenda-setting function, and that they can affect newspapers to write about certain topics.We have also discussed blogs role as media watch dogs. Gunilla Sax, news director, questions the blog world?s ability to fully cover all media, and to deliver a systematic and just review of the media.

Uppsatsen syfte är att problematisera dikotomin maskulint/feminint och subjekten män/kvinnor, samt att införa ett icke-heterosexuellt perspektiv in i genusforskningen kring ungdomslitteratur. Detta görs utifrån teoretiker som Judith Butler, R.W. Connell och Judith Halberstam. Som utgångspunkt för den hermeneutiskt textinterna analysen används ungdomsromanen Spelar roll av Hans Olsson. Uppsatsen har också ett didaktiskt syfte där det efterfrågas en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning i skolan och utgår från litteraturdidaktikerna Louise M.

I denna uppsats analyseras de två tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns på dess omslag och om det finns några eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till män(King).Syftet med analysen är att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet är att undersöka de olika stereotyper som finns kring män och kvinnor i dagenssamhälle och jämföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehåller teorier från bland annat R.W Connell och hans föreställningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men också övriga teorier kring genusrepresentationfrån personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys på en retorisk modell med fokus på omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar på en stereotypifiering av män och kvinnor för tidningsomslagen, där kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan männen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jämförelse. Detta överensstämmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring män och kvinnor..

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Previous research shows that Swedish teenagers? reading of fiction have decreased during the last decade (Skolverket 2006). As future librarians we found ourselves asking why, and an interest to look into this was triggered. The purpose of this Bachelor thesis is therefore to examine why teenagers? reading of fiction is decreasing. Focus lies on students? perception of their own reading, both inside and outside the school environment.

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken.

The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature?s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.