Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

I framtidsprognoser förutspås det behövas väsentliga investeringar i ny elkraftsproduktion. Globalt sett behövs investeringar på cirka 10 triljoner dollar fram till år 2030, stora delar av dessa tros behövas på den europeiska marknaden eftersom många kraftverk på denna marknad är gamla och ineffektiva. Syftet med denna studie har varit att analysera och jämföra investeringskostnaderna för biobränsleverk samt land- och havsbaserade vindkraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Livstidskostnadsmetoden är den metod som valts för att uppfylla syftet. Denna metod inkluderar alla kostnader som faller direkt inom företaget, alla externa kostnader som skatter på vinst och miljöpåverkan exkluderas från modellen.

Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fått en gedigen musikutbildning på Blindinstitutet Tomteboda när han vid 15 års ålder beslöt att prova på en karriär som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete på Sveriges Radio, där han fick anställning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin något äldre kamrat från Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började också få spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populär framför allt för sitt sätt att spela boogie-woogie. På somrarna gjorde han turnéer på landsbygden bl a med sångaren Chris Dane. Hans framgångar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under åren 1952-54.

The purpose of this study is to map out and to analyze the spatial variation of female representation at the national level in established democracies. The aim is also to explain the variation in the female representation. The main questions that the paper tries to answer are:1.How does women representation in established democratic parliaments vary?2.Why does women representation in established democratic parliaments vary?This study is a comparative and statistic study, i.e. a study that includes a bigger number of countries and where quantitative analysis methods are used in order to achieve comparative analyses.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige.

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

Finansieringslitteraturen tar upp betydelsen av att lägga upp sin kapitalstruktur på det sätt som gynnar företaget optimalt. Att finna den optimala kapitalstrukturen eftersträvas eftersom det sänker kapitalkostnaden och är en betydelsefull faktor i företagens framtida lönsamhet. Framförallt har två teorier, trade-offteorin och pecking orderteorin, nått allmän acceptans inom forskningen på detta område och ett flertal studier har genomförts på olika marknader runt omkring i världen för att undersöka teoriernas tillförlitlighet. Denna studie granskar dessa två teoriers tillämpbarhet på den svenska och finska marknadens företag, inför en stundande sammanslagning av de nordiska börslistorna. Slumpmässigt har 60 företag som är noterade på Stockholmsbörsen och 60 företag från Helsingforsbörsen valts ut som föremål för studien, där empirin är hämtad ur företagens årsredovisningar.

AbstractHow do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 ? 1936.

Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.

Denna uppsats grundar sig på ett examensarbete via Scandinavian Islands där syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrån temat vikingar, som kan förstärka och binda besöksnäringen i regionerna mellan länderna Sverige och Finland. Utifrån detta har frågor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som sträcker sig mellan Sveriges och Finlands skärgård? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat något som skulle fungera året om, eller är det säsongsbetonat?För att besvara dessa frågor har vi utgått från framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrån turistiska perspektiv blandat med tankar från det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som både kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men även styrka teoriernas grundvärderingar.Under arbetets gång har vi kommit fram till att samarbete är något som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt.

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..