Sök:

Sökresultat:

468 Uppsatser om Gruvön papper mill - Sida 26 av 32

Papper Ät alla! En diskussion om post- och transnationalitet i dialog med den spanska sociala rörelsen för papperslösa migranters rÀttigheter.

The aim of this paper is to expand the debate on globalization and its consequences from a theoretical perspective emphasizing social processes of exclusion and inclusion. I explore these social processes in dialogue with the Spanish social movement for the rights of irregular immigrants. The paper also aims to explore new forms of resistance in the context of globalization."The declinist thesis" argues that globalization has lead to a declining importance of the nation-state and the national citizenship as guarantees of rights. "The anti-declinist thesis" oppose to this picture arguing that rights still depend on national policies. I also discuss the functions of exclusion and inclusion inherited in the concepts of citizenship and nation-state.I outline the historical and political context of the movement and explore the ideas and organizational dimensions of the movement's "knowledge praxis".I conclude that national citizenship - in a broader sense as a description of the relationship between the individual and the state - seems to play a crucial role in the life situation and the possibilities of irregular migrants to organize and protest.

IKT i undervisningen : Hur anvÀnds det pÄ gymnasiet?

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen : en fallstudie av en gymnasieskola

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

1:1 ? teknik före funktion? : En studie av kommunala 1:1-satsningars motivering och implementering

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill sÀga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska anvÀndandet. UtifrÄn detta Àr mÄlet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhÀllet hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsÀtter ha i det nuvarande anvÀndandet av tekniken. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ hur stor roll bilden av det medialiserade samhÀllet spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrÄgor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig frÀmst i medialiseringsteorin och media literacy.

Om informationslogistik Àr svaret. Vad Àr frÄgan?

Studiens syfte Àr att identifiera informationslogistiska problem och behov med utgÄngspunkt i förÀndringsprojekt inom strategi, organisation och IT för att dÀrigenom visa vad informationslogistik kan lösa för problem och behov. Informationslogistik Àr ett tvÀrvetenskapligt Àmne och rör sig inom disciplinerna informatik, ekonomi/management och logistik. UtifrÄn Àmnets tresidighet valdes utgÄngspunkterna strategi, organisation och IT.Forskningen inom informationslogistik redogör för hur IT kan anvÀndas för en behovsorienterad informationsförsörjning. I korthet redogör forskningen för hur information kan lagras i datalager och hur informationen Àr möjlig att bearbetas med olika intelligenta verktyg. Logistik Àr de bakomliggande förhÄllningssÀttet pÄ hur olika IT lösningar kan förse rÀtt information till rÀtt person.

Matematik i förskolan - möjligheter och svÄrigheter : En undersökning om tankar och attityder hos förskolans personal

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

LÄngsiktigt digitalt bevarande : En undersökning av affÀrssystemsutvecklande företags (o)medvetenhet om lagringsmedias hÄllbarhet

Nu befinner vi oss i den tid dĂ„ övergĂ„ngen frĂ„n att arkivera information pĂ„ papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad mĂ„nga inte tĂ€nker pĂ„ Ă€r hĂ„llbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 Ă„r ta fram och se pĂ„ den? Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur medvetna affĂ€rssystemsutvecklande företag Ă€r om hĂ„llbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hĂ„llbarhet nĂ„got som tas i beaktande nĂ€r nya system utvecklas? Är det nĂ„got de tĂ€nker pĂ„ eller de kanske inte ser hĂ„llbarhet som nĂ„got större problem?  Intervjuer genomfördes pĂ„ sex affĂ€rssystemsutvecklande företag med tvĂ„ intervjuade personer pĂ„ varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kĂ€nnedom om affĂ€rssystemet.

SamhÀllsorienterad reformering

De samhÀllsorienterade Àmnena (geografi, historia, samhÀllskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett Àmnesblock. Synen pÄ hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lÀrare har följt den för tiden rÄdande ideologiska syn pÄ undervisning och kunskap. Den nuvarande rÄdande uppfattningen bland sakkunniga Àr att dessa Àmnen bör undervisas integrerat. Trots detta sÄ har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-Àmnena i den senaste lÀroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt Àmne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar pÄ detta.

Analys av massapumps- och mixerarbete vid MetsÀ Board Sverige AB, Husums Fabriker : EnergibesparingsÄtgÀrder vid blekeri 4 & 5 med jÀmförelse mot ny utrustning

Husums plant has a selection of different pulp pumps at bleaching plant 4 and 5. The displacement- (HC-pump, Sund Defibrator PTD-60) and centrifugalpumps (MC-pump, MCA 42-200, MCP 30/20) are of interest in this report. The centrifugal pumps are controlled by throttle valves, which result in an energy loss. Chemical mixers are used to mix ClO2 into the pulp before proceeding into a holding tower where the bleaching process occurs.The energy demand of the different positions has been measured or calculated to be used in comparisons against new equipment. Quotations were requested and delivered from Valmet and Sulzer.

Hur Àr det nÀr det Àr ITiS (IT i skolan) för Eleven? En studie av elevens arbetssÀtt i skolan i sitt deltagande i ITiS, ur ett elevperspektiv

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Automatiserat system för datahantering frÄn tunneldrivning

I dagslÀget samlas data frÄn tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll anvÀnds sedan som dokumentation och redovisning gentemot bestÀllaren. Föratt effektivisera denna datahantering har hÀr en ny systembeskrivning upprÀttats. VÀrdena som inhÀmtas frÄn tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebÀr att all information kommer att vara digital. Syftet Àr att utveckla ett nÀtverk som Àr kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna pÄ kontoret.Alla viktiga vÀrden som fÄs i samband med bergdrift ska samlas frÄn olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga vÀrden menas all tÀnkbar typ av data som Àrtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

Digitala testamenten : Behöver formkraven för upprÀttande av testamente moderniseras?

Genom ett testamente kan en person se till sÄ att han fÄr sin yttersta vilja fram efter hans bortgÄng. Vid upprÀttande av testamente mÄste dock en testator ta hÀnsyn till de formkrav som gÀller för handlingen, vilka Àr kraven pÄ skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestÄ av en fysisk del, sÄ som att testamentet ska upprÀttas pÄ papper, testatorn ska egenhÀndigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk nÀrvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvÀnligt samhÀlle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprÀtta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats Àr att faststÀlla gÀllande rÀtt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istÀllet att utgÄ ifrÄn syftena bakom formkraven.Bakom kravet pÄ skriftlighet ligger frÀmst bevis- och Àkthetsfunktionen som syftar till att sÀkerstÀlla ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehÄll.

Aktiv dödshjÀlp : en studie de lege lata och de lege ferenda

?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (JĂŒrgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.

Modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin : en fallstudie pÄ Stora Enso SkutskÀrs Bruk

Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

Entreprenörens vÀg : Fall - Serverhallar i norr

I dagens samhĂ€lle anvĂ€nder 2.7 miljarder mĂ€nniskor internet, vilket motsvarar 39 % av vĂ€rldsbefolkningen (ICT, 2013). InternetanvĂ€ndandet ökar och den snabba utvecklingen Ă€r en av de absolut största förĂ€ndringarna i vĂ„r generation (Dicken, 2007). MĂ€ngden data som skickas och bearbetas ökar parallellt med tekniken och internets framfart (Plant 2011). År 2012 skapades runt 2.5 exabyte data varje dag och denna ofantliga siffra fördubblas var fyrtionde mĂ„nad. Det motsvarar 50 miljarder arkivskĂ„p med textat papper (McAfee & Brynjolfsson, 2012).

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->