Syftet med denna studie var att utifrån kriminalvårdspersonalens bild söka förståelse för vad fängelsepåföljd för lagöverträdare med utvecklingsstörning kan innebära. Vår undran var om fängelseanstalter har resurser att rehabilitera och vårda personer med utvecklingsstörning som har särskilda behov. Vi ville även undersöka vilka effekter fängelsepåföljd kan få för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en fråga var om det i dagsläget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagöverträdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat två kriminalvårdsinspektörer och erhållit svar via e-post från ytterligare två kriminalvårdsinspektörer inom kriminalvården, samt erhållit svar via e-post från en sakkunnig person inom kriminalvårdens huvudkotor.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk Gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Sedan slutet av 1990-talet har antalet långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero på arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Huvudsyftet med undersökningen är att utveckla omhändertagandet inom företagshälsovården. Följande frågor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhändertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohälsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 år. Genom retrospektiv genomgång av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende på sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohälsa, förekomst av livshändelser och tidigare psykisk hälsa.