Det har idag blivit vanligt att använda Informationsteknik (IT) som stöd till arbete av olika former. Företag lägger idag ned mycket tid och pengar på att datorisera sina verksamheter. När det uppstår problem i företagens system och applikationer, krävs det att hjälp finns att tillgå. Uppsatsen syftar till att se hur användarstödsorganisationernas arbete kan underlättas med hjälp av Grupprogram. En fallstudie visar att det i den decentraliserade användarstödsorganisationen finns kommunikations- och informationsdelningsproblem.

Utökade e-postsystem är en populär typ av Grupprogram som ger användarna fler möjligheter än att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a användarna möjligheten att föra kalender, schemalägga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgår ifrån kända icke-tekniska utmaningar med att nå användaracceptans av Grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har på utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats är att den ska ge insikter åt organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svårigheter med att nå användaracceptans av den funktionalitet som sådana system tillhandahåller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras är att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nå användaracceptans i högsta grad har en inverkan på acceptansen av många av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahåller. Speciellt verkar tekniska begräsningar i systemet göra att många av dessa utmaningar blir kända..

Detta arbete behandlar en undersökning rörande Grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra Grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur Grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter.

Idag finns många organisationer utspridda över stora geografiska områden med kunder, kontor och samarbetspartners över hela världen. Traditionellt sett innebär detta att de anställda måste resa en hel del för att deltaga i möten. Detta kostar i sin tur både tid och pengar. I många projekt blir det också nödvändigt med samarbete mellan personer som befinner sig på stora avstånd från varandra. Det finns Grupprogram som kan erbjuda grupper av människor att hålla möten på distans.

Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilken grad studenter som använder Facebook och som studerar vid Uppsala universitet uppfattar att vissa grupprocesser (kommunikation, samarbete och koordination) stöds av Facebook och hur det i sin tur påverkar gruppen och det arbete den utför. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av studenter på Uppsala universitet som använder Facebook och kvantitativa data som samlades in har legat som grund för undersökningen. Resultatet av undersökningen är en utvärdering av hur de deltagande studenterna uppfattar att Facebook stödjer de olika grupprocesserna. Undersökningen visar att studenterna tycker att Facebook är ett bra hjälpmedel i grupparbeten och att kommunikationen stödjs till stor del. Men koordinationen och samarbetet stödjs inte till så stor del av Facebook, men studenterna uppfattar ändå det som ett bra hjälpmedel..

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tänka på när man inför ett intranät i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranätimplementering i en organisation bör gå till. De aspekter som arbetet tar upp är främst vilken information som är lämplig att distribueras via ett intranät, hur ett intranät bör administreras, underhållas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranät på. När det gäller intranätplattformar har jag begränsat min undersökning till en jämförelse mellan webbaserade intranät och intranät baserade på gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter från fem olika organisationer som nyligen har, eller är på väg att införa ett intranät i sin verksamhet.Slutsatserna visar på att nästan all information kan distribueras via ett intranät och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhåll och förvaltning av ett intranät skall gå till.