En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är:Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll?Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området.I vår metod har vi använt oss av Gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa Gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången.

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av Gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två Gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är Gruppintervjuer.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende på var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda på på vilka sätt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan påverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, där två klasser i årskurs 8 har arbetat med ett tema kring hållbar konsumtion av kläder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid två tillfällen fått gå till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har båda klasserna fått likartad undervisning av samma lärare.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa Gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån Gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var Gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Syftet med denna studie är att belysa olika synsätt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar även till att lyfta fram olika arbetssätt kring genus som används. Metoderna som använts för att samla in empiri till studien var Gruppintervjuer med tre arbetslag på tre olika förskolor från samma kommun i Sverige, samt även observationer på varje förskola. Det genomfördes fyra observationer på varje förskola under två samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en så bred och tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. Resultatet var delvis varierande då pedagogerna delade samma synsätt på vad genus innebär men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror på. Arbetslagen hade delvis olika syn på hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en så gynnande miljö som möjligt för både flickor och pojkar.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mötet mellan eleven, läraren och den rörliga bilden går till i klassrummet. Jag utgick från tre forskningsfrågor som fokuserades på pojkars och flickors medievanor gällande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden användes i förhållande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista område ville jag ta reda på vilket förhållningssätt lärarna har till ungdomars fritidskultur med betoning på den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkätundersökning samt Gruppintervjuer med elever ur båda könen samt två enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklärare. Resultatet visade att det ungdomar ser på TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhållning.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.