Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE föräldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnå målsättningarna med föräldrastödsprogrammet. Syftet är även att undersöka om verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram upplever sig som experter på föräldraskap. Den metod vi valt att använda är kvalitativ intervju. Det är åtta verksamma kursledare inom COPE som är intervjuade och deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar på är social inlärningsteori och empowerment.

Reumatoid artrit är bland de vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomarna och som oftast börjar i händer och fötter. Sjukdomen varierar mycket och ger olika besvär i perioder, men på sikt kan hela kroppen påverkas. Prevalensen är ca 0,5-1% och incidensen 25-30/100000 invånare och år i Sverige. Debuterar i alla åldrar, men vanligast är i åldern 55-60 år. Det är 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män.

Detta är en uppföljningsstudie av inryckande värnpliktiga med syfte att utifrån mönstringsresultat avseende styrka och fysisk kapacitet, samt svar på frågan om motivation till tjänstgöring som värnpliktig vid inryckning, samt variabilitet i audiogram vid inryckning ,tidigt kunna prediktera sannolikhet för tidigt avbrott från värnpliktstjänstgöring samt hög besöksfrekvens vid Försvarshälsan.Studien omfattar samtliga 32 bevakningsvärnpliktiga med inryckning januari 2001 Vid F21 i Luleå med avslutande uppföljning juni 2009. Inget bortfall noterades.Resultat: Under uppföljningstiden avbröt 4 värnpliktiga sin tjänstgöring. Vid inryckning skattade 3 av dessa den lägsta motivationen(1 resp 2 på en 5 gradig skala) Den 4e skattade 4 d.v.s. näst högsta skattningen. De med lägst motivation uppvisade också högsta besöksfrekvensen med genomsnitt 6 besök per person, genomsnittet i hela värnplikts-Gruppen var 3,5 besök per person.Avbrott i värnplikten kopplat till styrka visar snarast tendens att de med tidig hemgång tillhörde Gruppen med bästa styrkan vid mönstring.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på Gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till Gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första Gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra Gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje Gruppen är de som aldrig arbetat som lärare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av Gruppen, miljön och språket..

Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientGruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här Gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för Gruppen är endast 29 år.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra Gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

Den här studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hälsotillstånd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i Västerbotten vände sig till psykiatrin för att få hjälp sedan några av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den här Gruppen fanns en hög grad av depression och ångest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utsträckning kom till uttryck i denna grupp än i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supporterGruppen och supporterGruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Under ht08 och vt09 har vi gjort ett examensarbete där vi i Gruppen utvecklat ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det nya styrsystem ska underlätta det dagliga arbetet för personalen på sjukhusen, då det idag är svårt att kontrollera sängen när man är ensam och knuffar. Men med RaaLie fastmonterad på sängen kan man utföra arbetet själv, och det är mycket lättare att ta sig runt skarpa svängar och trånga passage..

Syftet med vår studie var att undersöka hur en tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vår studie fokuserade vi framför allt på tre aspekter av mod, nämligen: tjejGruppen, självkänsla och prestation. Våra frågeställningar var: Hur påverkades tjejGruppen av improvisationsövningarna? På vilket sätt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lära känna sig själva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ?ta plats? i Gruppen genom sina prestationer? TjejGruppen utgjorde plattformen där varje deltagares självkänsla och prestation belystes. För att kunna närma oss frågeställningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestående av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med tjejGruppen på deras fritidsgård i Malmö.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie Gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..