Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssätt gällande inkludering av barn med autism på förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn på inkluderingsbegreppet när det gäller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig på kvalitativa intervjuer som metod, där intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har använts. Specialpedagogen lyfte fram frågan vad inkludering egentligen innebär i praktiken och vikten av delaktighet gällande barn med autism på förskolan. Pedagogerna ansåg enligt resultat från intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela Gruppen och att det tar mycket tid att hinna gå på möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.

Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva Gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra Gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om attityder till kriminella respektive attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

I den här uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad från tidigare dekontextuell forskning sätts fokus på det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris där olika maktförhållanden uppstår. Olika sociala relationer inom Gruppen lyfts fram.Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremål strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvänjor och deras ekonomiska förhållanden.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg irelation till barnGruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation avverksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ettarbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora Gruppen i mindregrupper.

I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, länken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i Gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsGruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

Syfte med studien är att undersöka hur representanter från elevhälsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utifrån syftet ställs frågorna, hur ser representanterna på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter från elevhälsan samt en representant vardera från skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mående, helhetssyn och samverkan är viktiga aspekter då begreppet hälsofrämjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete är tidiga insatser utifrån riskfaktorer för individen och Gruppen, samt stärka individen och Gruppen utifrån att dessa. Det lyfts även tankar om att förebyggande arbete även innefattar att stärka individen utifrån dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utsträckning. Det finns många likheter kring hur det hälsofrämjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i Gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

I studien undersöks individers upplevelse av gruppsykoterapeutisk behandling för komplicerad sorg. Genom halvstrukturerade djupintervjuer och kvalitativa enkätfrågor erhålls beskrivningar från olika livsvärldar utifrån individers olika perspektiv. En tolkningsram har tagits fram innehållande tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilken utgör verktyg för analys av erhållna resultat. I resultatavsnittet framhålls den oerhörda och ibland avgörande betydelse behandlingen haft för individernas välbefinnande. Det framkommer också tre aspekter som varit avgörande för det positiva resultatet av behandlingen nämligen relationen till terapeuten, den metod som använts samt gemenskapen i Gruppen.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Denna uppsats handlar om elever och lärare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete är en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lärare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats är att grupparbete är ett komplext arbetssätt med flera olika faktorer som ska stämma överens. Eleverna och lärarna är överlag positivt inställda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssätt. Framförallt är det ambitionsnivån vissa trycker på som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strävar efter olika betyg varpå vissa i Gruppen gör mer än andra och en del gör ingenting alls.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att Gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska Gruppen.