Sök:

Sökresultat:

22 Uppsatser om Gruppdiskussion - Sida 2 av 2

Vegetabiliska skolmåltider : hållbara alternativ till blandkost som inspiration till skolkök

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en Gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna.

Med tyngde på axlarna : En studie i hur bh-bandens tryck påverkar smärtan i nacke och axlar vid diagnosen fibromyalgi och hur detta inverkar på arbetsförmågan.

Bakgrund:De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en Gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet.

Grundsmaksperception hos 4-6-åriga förskolebarn : Förmåga att identifiera smaker i livsmedel före och efter träning med grundsmaklösningar.

Individuella smakupplevelser varierar stort och är delvis beroende av hur väl och intensivt individen kan urskilja grundsmaker. Jämfört med vuxna uppvisar barn en högre preferens för sött och starkare aversion mot bittert. Syftet med denna studie var att undersöka 4-6-åriga förskolebarns förmåga att identifiera grundsmaker i livsmedel före och efter träning med grundsmaklösningar. Även barnens förmåga att verbalisera smakupplevelser innan grundsmakträning undersöktes. Studien genomfördes på en förskola, totalt elva barn deltog i studien som bestod av fyra moment.

Svenska baljväxter från förr : en sensorisk beskrivning

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter.Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader.Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ Gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter.Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak.

Nå kunskap med pedagogiskt rollspel

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn.

Är det tanken som räknas? : en undersökning av möjligheten att stimulera utvecklingen av elevers etiska tänkande och agerande

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Hur smakar vilt? : En studie om hur smaken vilt kan beskrivas

Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ?hur smakar vilt?? blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött.

<- Föregående sida