Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄr tids vanligaste sjukdomar och förvÀntas bli den tredje största dödsorsaken i vÀrlden inom tio Är. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen Àr personer som Àr eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden pÄ grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta Àr en litteraturöversikt som Àr baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna Àr analyserade och kvalitetsgranskade av bÄda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

Idag Ă€r datorn en sjĂ€lvklarhet i de flesta hem. Ökningen i anvĂ€ndandet av datorspel hos barn vĂ€cker intresset över hur bra sĂ„ kallade lĂ€rospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag Ă€r utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur vĂ€l fungerar de för barn som har nĂ„gon form av funktionshinder och dĂ„ framförallt med inlĂ€rningssvĂ„righeter? Autism Ă€r ett funktionshinder som bland annat innebĂ€r inlĂ€rningssvĂ„righeter och svĂ„righeter i kommunikation.

Denna studie Àr en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlÀgga vilka psykiska hÀlsorisker som finns för ungdomar pÄ internet och i sÄdana fall vilka dessa risker Àr, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hÀlsorisker Àr enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som anvÀnder internet för olika ÀndamÄl? Vilka Àr konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hÀlsorisker? Vad sÀger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gÀllande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gÀllande de olika hÀlsoriskerna? Genom lÀmpliga sökord och vÀlkÀnda databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frÄgestÀllningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansÄgs relevanta för valt omrÄde. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsÀttas för flertalet faror pÄ nÀtet men att detta inte Àr ett kausalt samband.

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

MÖTE MED DEPRESSION EN INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEPRESSION HOS PATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN NIROSHANI BROMAN ELIN SVENSSON LUNDBÄCK Broman, N & Svensson LundbĂ€ck, E Möte med depression. En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhĂ„llningssĂ€tt till depression i primĂ€rvĂ„rden. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad 2010. Bakgrund: Depression Ă€r en folkhĂ€lsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i bĂ„de fysiska och psykiska symtom.

Genom studien har jag kommit fram till att det nĂ€ra samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebĂ€r att informanterna upplever sin vardag bĂ€ttre, sedan de fick tillgĂ„ng till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fĂ„tt ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar vid myndighetskontakter nĂ€r deras personliga ombud hjĂ€lper dem med detta. Det positiva bemötandet frĂ„n de personliga ombuden Ă€r A och O, klienterna kĂ€nner sig bĂ„de sedda och förstĂ„dda. Även dĂ„ mina informanter och de personliga ombuden har olika Ă„sikter, kan de resonera.

SAMMANFATTNING En bristfÀllig munvÄrd kan leda till olika sjukdomstillstÄnd. En god munvÄrd Àr en viktig del i det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet. Allt fler Àldre personer behÄller idag sina egna tÀnder. De som inte kan sköta sin egen munvÄrd p.g.a. sjukdom eller Äldrande behöver dÀrför hjÀlp.

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.

Endast ett fÄtal personer drabbas varje Är av en traumatisk ryggmÀrgsskada. Den akuta vÄrden av dessa patienter utövas pÄ endast sex sjukhus i Sverige. VÄrdbehovet för personer med en ryggmÀrgskada Àr stort eftersom en traumatisk ryggmÀrgsskada medför sÄvÀl fysiska Àven som stora psykiska omstÀllningar i livet. NÀr dessa personer senare i livet behöver vÄrd saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvÄrdnadsbehov utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt hos allmÀnsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmÀrsskada.

Syftet med denna rapport Àr att öka kunskapen och förstÄelsen kring bemötande och sÀrskilt de svÄrigheter som kan uppstÄ i samband med möten med psykiskt störda personer. VÄrt arbete bygger pÄ litteraturstudier dÀr vi tittat dels pÄ litteratur som behandlar psykisk störning dels pÄ litteratur som vi bedömt vara vÀsentligt nÀr det gÀller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svÄrigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en förbÀttrad förstÄelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska vÀlbefinnande dÀr analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrÄn chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohÀlsan Àr arbetsansvaret, arbetstiderna och ocksÄ de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur boendemiljön Àr utformad och se till vad personal tÀnker angÄende detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats dÀr det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn i studien var: vilken syn har personalen pÄ en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö Àr en hemlik miljö. De demensboenden som ingÄr i denna studie Àr mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

I Sverige drabbas varje Är omkring 15 000 personer av hjÀrtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 pÄ sjukhus. Av de hjÀrtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rÀdda endast omkring 500. Av de som fÄr ett hjÀrtstopp pÄ sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv pÄ livet och kan ses som en transition frÄn frisk till sjuk dÀr en individs livsvÀrld och livskvalitet pÄverkas.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Uppsatsen bestÄr av nio flickors berÀttelser om hur det Àr att vara flicka idag. Flickorna ingÄr i ett pÄgÄende transnationellt EU-projekt om flickors sÀrskilda utsatthet pÄ grund av sÀrskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna Àr mellan 18-20 Är gamla och det som flickorna har gemensamt Àr att de Àr intellektuellt funktionshindrade.FrÄgor som besvaras i studien Àr dels vad flickorna anser att det innebÀr att vara en normal flicka nÀr det gÀller kropp, sjÀl, sexualitet och sÀtt att vara pÄ. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.