Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

De ungas psykiska ohĂ€lsa Ă€r ett vanligt Ă€mne i dagens mediala debatt. Studier har pĂ„ senare Ă„r klargjort att denna ohĂ€lsa ökat de senaste Ă„rtiondena. Andra studier diskuterar möjliga Ă„tgĂ€rder till den psykiska ohĂ€lsan medan ett fĂ„tal av dem vĂ€nder sig till de verkliga experterna i frĂ„gan, nĂ€mligen ungdomarna sjĂ€lva. Syftet med denna studie Ă€r fyrfaldigt: (1) att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur förstaĂ„rsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stĂ€vja och motverka psykisk ohĂ€lsa; (2) att diskutera om stödet överensstĂ€mmer med elevernas efterfrĂ„gan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohĂ€lsa inom vĂ€nskapskretsen och att (4) ta reda pĂ„ eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkĂ€tform och stĂ€lldes till förstaĂ„rsgymnasister i Östersunds kommun.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

MÀnniskor med kommunikationssvÄrigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjÀlp av Alternativ och kompletterande kommunikation, Àven kallad AKK. Att ha förmÄga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemÄl borde vara en sjÀlvklarhet, men tyvÀrr Àr detta inte sjÀlvklart för alla mÀnniskor.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan pÄ personer med kommunikationssvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer Àr genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvÄrigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sÀtta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföretrÀdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mÄl.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrÀdare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mÄl av verksamhetsföretrÀdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en vÀg/medel för att nÄ mÄlen?Metod och material: För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har jag valt att samla in dokument som anvÀnts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföretrÀdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ innehÄllsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stÀmmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföretrÀdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rÄdgivning om rÀttigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföretrÀdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mÄl uppfylls, men att mÄl som krÀver samhÀllsförÀndringar inte kan uppnÄs av verksamheten..

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu dÄ? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner pÄ kritiska hÀndelser. Examensarbete i omvÄrdnad 10 Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde: omvÄrdnad, 2006. Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner kritiska hÀndelser. FrÄgestÀllningarna var: vad upplever sjuksköterskan som kritisk hÀndelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska hÀndelser? faktorer pÄverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur pÄverkar tillfÀlle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i Àr Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl.

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvÄrigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning nÀr hans kommunikationssÀtt skiljer sig frÄn det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och pÄverkan pÄ kommunikationen och pÄ livet i stort nÀr förutsÀttningarna inte Àr samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsÀttning, han anvÀnder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans nÀrhet för att förstÄ hans livssituation. Det samhÀlle vi lever i idag pÄverkar oss liksom hur tidigare samhÀllen har varit konstruerade.

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrÀdda personen. PÄverkande faktorer och rÀdslans uttryck ? en empirisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Landstinget i Kronobergs lÀn utförde 2006 en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurserna 5, 8 och gymnasiets Ärskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete dÀr den psykiska ohÀlsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet Àr uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohÀlsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohÀlsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS anvÀnts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohÀlsan var ?Tycker du att du Àr frisk??, ?Har du nÄgonsin anvÀnt lÀkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Bakgrund: LÀkemedel Àr den vanligaste medicinska behandlingsformen för Àldre mÀnniskor. Oftast anvÀnds lÀkemedel mot hjÀrt- kÀrlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smÀrtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa lÀkemedel kan de Àven orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit sÄvÀl fysiska som psykiska besvÀr och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstÄ vid lÀkemedelsanvÀndning hos Àldre personer, skulle risken och lidande för Àldre personer relaterade till fall kunna minska.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.