Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i Grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i Grupp skall ske. Vidare studeras vikten av Gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i Grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevGrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, Gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra Gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, Grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till Grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, Grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till Grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys.

Segmentering av äldre konsumenter kan vara svårt att genomföra. Många författare påpekar att detta är en Grupp som ökar i antal och att segmentering av denna Grupp måste utvecklas. Vi valde att göra två fallstudier för att få mer förståelse hur företag segmenterar Grupper av äldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi två intervjuer på två olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag använder sig mest av psykografisk och beteendemässig segmentering mot denna Grupp av kunder, men inte rikigt så djup som vi trodde och som författarna påstår..

Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förändrades från diagnos till återbesök tre månader postoperativt, i två olika Grupper, en som väntat kortare och en som väntat längre tid än sex månader på operation. Dessutom var syftet att undersöka hur återhämtningen såg ut i respektive Grupp samt undersöka om symtomen vid återbesöket skiljde sig åt mellan Grupperna.Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i två Grupper, de som väntat kortare (Grupp 1) respektive längre tid än sex månader (Grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 år eller äldre. Hydrocefalusvariabler (gång, balans, inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik.Resultat: Grupp 1 visade förbättring för variablerna gång och balans från diagnos till återbesök.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två Grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen då elever arbetar i Grupp med matematiska problem samt uppmärksamma de uttrycksformer som används. En jämförelse mellan skolår fem och skolår nio görs för att upptäcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som använts är kvalitativa i form av observation och intervju. Två Grupper från respektive skolår har studerats, där varje Grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att Grupperna i klass 9 är mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som Grupperna i klass 5 vid flertalet gånger går tillbaka i problemlösningsprocessen och vågar göra kvalificerade gissningar.

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i Grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i Grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i Grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Syftet med följande arbete är att granska hur lärare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten Grupp. Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella målen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla växt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krävs en allmän specialpedagogisk kompetens hos alla lärare för att kunna få en skola för alla. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen såg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten Grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förväntades av eleven efter en placering i liten Grupp.

Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i foderstaten.

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella Gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som Gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av Grupp-polariseringen. Med kontext avsågs Gruppernas sammansättning. De olika Gruppsammansättningar som studerades var Grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med Grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt Grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med Grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida Gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av Gruppen är av betydelse för Grupp-polariseringseffekter.

Syftet med denna studie är att undersöka vad man som lärare kan lära sig om elever genom att observera dem när de arbetar i Grupp. Vårt syfte är också att ta reda på vad elever kan lära av varandra när de diskuterar tillsammans..

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy är tänkt att användas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen består av en metallram där bäcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan från nöt eller häst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och dräktighetsstadier. Syftet med examensarbetet är att utvärdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan användas på bästa sätt i undervisningen. Material till utvärderingen samlades in i 3 omgångar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (Grupp A som inte använt simulatorn och Grupp B, som använt den), vid ett försök med frivilliga studenter (Grupp C, som övat med simulatorn och Grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lärare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevGrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive Gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå Grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för Grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med Grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådaGrupperna påvisas.

Forskning kring minimala Grupper, det vill säga Grupper för vilka Grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den Grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den Grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsGrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsGruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsGruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsGruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en Grupp generellt skattar Gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra Gruppen.