Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i VÀxjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats Àr i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men Àven till viss del utifrÄn ett medarbetarperspektiv..

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Denna studies syfte Àr att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollÀrare sker i en boklÀsningsaktivitet med höglÀsning för en grupp barn jÀmfört med nÀr musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestÄende av 8-10 treÄringar, fick en djupare förstÄelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att fÄ en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jÀmförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar pÄ att det uppstÄr ett samspel mellan förskollÀrare och barn och barn sinsemellan nÀr drama och musik tillförs boklÀsningen. Samspelet sker alltifrÄn en envÀgskommunikation, dÀr förskollÀraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, dÀr barnen förde samtalet och förskollÀraren var en handledare för att hjÀlpa barnen.Slutsatsen av studien Àr att förskollÀrarna bör anvÀnda sig av drama och musik vid bearbetning av boklÀsning för att bl.a.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser pÄ sitt eget och andras identitetsskapande i förhÄllande till media. FrÄgestÀllningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har pÄ deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna nÄgon skillnad pÄ hur killar och tjejer förhÄller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebÀr för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:VÄr datainsamlingsmetod har bestÄtt av tvÄ kvalitativa gruppintervjuer som genomförts pÄ gymnasieskolor med deltagare som gÄr sitt tredje Är. Vid analysen av den insamlade empirin har vÄr teoretiska utgÄngspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vÄr förstÄelsegrund.  Vid analysen har vi anvÀnt oss utav IPA ? metoden.

Denna uppsats syftar till att skapa en större förstÄelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. UtgÄngspunkten Àr att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda flyktingar, hur denna livssituation kan pÄverkas utifrÄn de villkor och rÀttigheter som finns för denna grupp i samhÀllet och hur gömda flyktingar sjÀlva kan uppleva sin situation och dess inverkningar pÄ deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod anvÀnts bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, exkludering, behovstillfredsstÀllelse, psykisk hÀlsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jÀmförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svÄr pÄ mÄnga olika sÀtt.

Streetchurch Àr en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam pÄ Internet. SjÀlva beskriver sig gruppen vara ett nÀtverk av kristna frÄn olika kyrkor och samfund som tröttnat pÄ att sitta i de allt glesare kyrkobÀnkarna. IstÀllet har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhÀllet med koncentration pÄ krogar, innestÀllen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det Àr alltsÄ en ?gatans kyrka?.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram en Androidapplikation vars funktion Àr att berÀkna vilka transaktioner som Àr nödvÀndiga, minimerat till antalet, för att reda ut en komplex skuldsituation inom en grupp individer. Den hÀr typen av situationer uppstÄr ofta i vardagliga sammanhang, exempelvis dÄ en grupp vÀnner lagar middag tillsammans och olika personer lÀgger ut för olika kostnader som till exempel mat och dryck. Arbetet resulterade i applikationen SplitIt, en stilren och lÀttanvÀnd applikation som uppfyller uppsatta kravspecifikationer. OsÀkerhet rÄder dock om algoritmen som rÀknar ut transaktionerna Àr optimerad i det avseendet att antalet transaktioner minimeras. En del ÄtgÀrder bör vidtas innan produkten lanseras pÄ Android Market, till exempel har framtagning av ikoner Äsidosatts med avsikten att lÀgga ned mer tid pÄ övriga delar i anvÀndargrÀnssnitt och algoritmframtagning.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

VittnesmÄl anvÀnds idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmÄl. Samtidigt Àr felaktiga vittnesmÄl den frÀmsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det Àr svÄrt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det Àr dock klart att de flesta förmÄgor gÄr att förbÀttra med trÀning och feedback. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kÀnnetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmÄgan att bedöma utsagors tillförlitlighet.