De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Syftet med denna uppsats var att analysera inträdet av en mindre aktör på spannmålsmarknaden för att finna vilken strategi, men främst vilka faktorer som är av betydelse för inträden på marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lämpliga, sedan ett antal externa såsom interna faktorer som hade betydelse vi inträdet på livsmedelsmarknaden. Vi fann att nätverken var den mest betydelsefulla. Nätverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. Dådet i en filmproduktion arbetar en stor skara människor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras på envision. Studien visar också på vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen påverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts på enlångfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har även två intervjuer gjorts medfilmarbetare.

Skiftarbetare är en utsatt grupp då åtskilliga hälsoproblem kan urskiljas här. Eftersom skiftarbetare har flera riskfaktorer för utvecklandet av bland annat hjärt-kärlsjukdom är denna grupp betydelsefull att studera. En regelbunden måltids-frekvens och en hälsosam kost är att föredra för att reducera riskerna för sjukdom, men också för att stärka hälsan.Syftet med detta examensarbete var att kartlägga treskiftsarbetarnas kostvanor på Tekniska verken i Linköping AB (publ.) med fokus på måltidsfrekvens. Ytterligare ingick i syftet att jämföra kostvanorna med kostrekommendationerna och undersöka tillgängligheten till mat på arbetsplatsen, och utefter detta ge för-slag på förändringar inom koncernen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och en enkätundersökning.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används.Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Syftet med våran uppsats är att studera huruvida olika verktyg kan användas av en projektledare för att skapa samt bibehålla gruppeffektiviteten i projektets olika faser. De slutsatser vi har gjort efter vår studie är att samtliga våra valda verktyg har en stark inverkan på grupp-effektiviteten samt att de går att koppla till, i vissa fall en specifik fas, men i andra fall har verktyget en stor inverkan på hela projektet. Efter vår gjorda studie har vi också dragit slutsatsen att mycket av grundstenarna för gruppeffektivitet skapas i inledningsfasen..

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

Denna studie undersöker om lättillgänglig information om matrecepts koldioxidutsläpp kan göra att människor väljer miljövänligare måltider. Studien genomfördes under realistiska förhållanden med hjälp av en webbaserad prototyp som automatiskt beräknar och presenterar olika matrecepts koldioxidutsläpp när användaren surfar på en webbplats med recept. Beteendet vid val av måltider studerades för en grupp om 15 personer, både med och utan användning av prototypen. Deltagarnas upplevelse av prototypen samlades in genom fokusgrupper. Användning av prototypen resulterade i en minskning av deltagarnas genomsnittliga koldioxidutsläpp med ca 2,2 kilo per måltid (45 %).

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division.