Sökresultat:
4200 Uppsatser om Gruppövningar - Sida 16 av 280
Internetbaserad sjÀlvhjÀlpsbehandling versus live gruppbehandling vid depression: en randomiserad studie.
Denna studie genomfördes i syfte att jÀmföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lÀtt till mÄttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. BeroendemÄtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI anvÀndes vid f ör- och eftermÀtning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemÄtt.
HöftspÄr -en kvalitetshöjning för höftfrakturpatienten : En journalgranskning
VÄrdprogram för höftfraktur har tidigare anvÀnts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  HöftspÄr Àr en ny process och mÄlet Àr att underlÀtta flödet genom hela vÄrdkedjan.Syfte: Syftet Àr att studera hur HöftspÄr har pÄverkat omvÄrdnaden inom omrÄdena; smÀrtskattning, smÀrtbehandling, vÄrdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksÄr hos patienter med höftfraktur, i jÀmförelse med VÄrdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av HöftspÄr, och 30 patientjournaler i grupp II, frÄn införandestart för HöftspÄr. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 Är, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av lÀkare som operationsfall med inlÀggning pÄ samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet Àven fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vÄrdtid pÄ akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.
Det sociala à ldrandet. En undersökning om innebörden av det sociala Äldrandet och betydelsen av aktiviteter för en grupp Àldre hemtjÀnsttagare.
Ă
ldrandet medför sociala förÀndringar för Àldre mÀnniskor. Förluster av roller och viktiga personer i den Àldres liv samt fysiska förÀndringar inverkar pÄ hur den Àldre upplever sin sociala tillvaro. SamhÀllet har en skyldighet att erbjuda den Àldre de verktyg som behövs för att uppnÄ vÀlbefinnande i Äldrandet. För den Àldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjÀnsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som pÄverkar den Àldres upplevelser kring det sociala Äldrandet inte innefattar nÄgra kollektiva upplevelser.
FörÀldrastöd i grupp. UtvÀrdering av kursmaterial samt förÀldrarnas upplevelse av stöd i förÀldragrupp i Göteborg
Bakgrund: MÄlet med förÀldrastöd i grupp Àr att det ska vara en stödjande miljö, att förÀldrarna finner trygghet och utvecklar kunskap, fÄr möjlighet till socialt nÀtverk och att alla har möjlighet till ett likvÀrdigt stöd. I Göteborg utvecklades Är 2008 ett kursmaterial till stöd i förÀldragrupp som innehÄller en powerpointpresentation med olika Àmnen, film, bilder och underlag till diskussion. Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera förÀldrarnas uppfattning av stöd i förÀldragrupp. Syftet var Àven att analysera hur nuvarande powerpointpresentation och stödet i förÀldragrupp kan utvecklas. Metod: Metoden som anvÀnts var kvantitativ och kvalitativ analys av enkÀtdata.
Artkunskap : en studie om en grupp femÄringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och vÀxter
I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.
Att möta sin rÀdsla: kan medvetna talövningar öka elevers
sÀkerhet i att tala inför grupp
Syftet med mitt examensarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas sÀkerhet i att tala inför grupp kunde öka genom medvetna och planerade talövningar. Jag genomförde undersökningen i en Ärskurs fem dÀr klasslÀraren pÄ min önskan valt ut fyra elever vilka jag kunde koncentrera min studie pÄ. De utvalda leverna intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, första och sista veckan av in vfu-tid. Hela klassen arbetade regelbundet under sex veckor med talövningar som efterhand blev mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framförande inför hela klassen. Under hela mitt utvecklingsarbete förde jag dagboksanteckningar samt gjorde observationer pÄ de fyra försökspersonerna som efter varje talövning fick svara pÄ frÄgor i en personlig loggbok.
Hur kopplar en grupp elever i skolÄr 5 skolmatematiken till vardagen?
Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolÄr 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra rÀknesÀtten representerade dÄ elever har olika förmÄgor att knyta an olika rÀknesÀtt. I studien undersöktes Àven om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att anvÀnda en enkÀt dÀr eleverna skrev rÀknehÀndelser till givna aritmetiska uppgifter med utgÄngspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer Àn hÀlften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.
Morgonstund har guld i mun? : En studie om frukosttidens organisation i barnomsorgen
Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. UtifrĂ„n detta stĂ€lldes frĂ„ga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en frĂ„ga till vĂ„rdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ămnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjĂ€lp av sociala media. WebbenkĂ€ter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp förĂ€ldrar samt i en vanlig statusuppdatering pĂ„ Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.
LÀrares sprÄk i skolan : En grupp gymnasieelevers uppfattningar om lÀrares sÀtt att tala i undervisningen
En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .
Samspel med Piano: Gruppundervisning i piano
Gruppundervisning för piano Àr en ovanlig företeelse och Àr dÀrför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, pÄ grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallÀrare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever frÄn respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en lÀngre tradition av undervisning i grupp och det var dÀrför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns mÄnga fördelar och fÄ nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning Àr att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt Àn enskild.
KBT i grupp vid behandling av hÀlsoÄngest : En preliminÀr utvÀrdering av en sjÀlvhjÀlpsmanual
Hypokondri eller hĂ€lsoĂ„ngest Ă€r ett syndrom dĂ€r individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ă
ngesten och de beteenden som följer blir oftast sÄ pass problematiska att individen fÄr betydande funktions-nedsÀttningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat pÄ mycket goda effekter vid behandling av hÀlsoÄngest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminÀrt utvÀrdera en sjÀlvhjÀlpsmanual för KBT vid hÀlsoÄngest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer pÄ effekt vid behandling av hÀlsoÄngest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemÀtning.
En ombudsman - intersektionell praktik? : En diskursanalys av statens anti-diskrimineringsarbete
Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.
VÀrdering av smÄbolag
Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.
Trygghet i förskoleklass : hur pedagoger skapar en trygg grupp i början av höstterminen
Studien Ă€r en applicering av Foucaults Ăvervakning och straff pĂ„ science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus lĂ„g pĂ„ hur makten drabbar huvudkaraktĂ€rerna; syftet var att notera hur de gör motstĂ„nd mot maktutövningen och att ta fasta pĂ„ alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bĂ€ttre, mer jĂ€mlik vĂ€rld. Att anvĂ€nda Foucaults idĂ©er pĂ„ liknande sĂ€tt Ă€r vanligt. Analysen bestĂ„r av sex sekvenser som utspelar sig pĂ„ planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att Ă„terupprĂ€tta hĂ€rskarens makt, bĂ„de avsaknaden och upprĂ€ttandet av framstegsmyt och en etik som föresprĂ„kar jĂ€mlikhet utmĂ€rkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som Ă€r sammantvinnad med vetandet kĂ€nnetecknade byrĂ„kratin Orgoreyn.
GrupphÄllning av och dess pÄverkan pÄ den domesticerade katten (Felis silvestris catus)
Katten Àr ett mycket populÀrt sÀllskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i vÀstvÀrlden. Trots att kattdjur Àr solitÀra djur tenderar mÀnniskan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mÄngfald i pÀlstyper, lÀngd och fÀrger samt blivit mer tolerant för grupphÄllning. För att kommunicera anvÀnder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förÀndrat kommunikations-mönstret vilket underlÀttar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgÄngen och efter en lÀngre period bildas en relativt stabil grupp.