Sökresultat:
4909 Uppsatser om Gruppćverkan - Sida 21 av 328
KrÀnkande sÀrbehandling i arbetslivet : ur ett ersÀttningsrÀttsligt perspektiv
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Avvisning av bevisning : mot bakgrund av principen om fri bevisföring
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Laglottsskyddet i behov av förÀndring : en ÀganderÀttslig analys
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Sökordsannonsering som del av en sund komkurrens : ÀndamÄl och förutsÀttningar
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
I vilken utstrÀckning leder inlÀrningsbedömningar till bÀttre minne?
NÀr vi studerar sÄ bedömer vi kontinuerligt vÄr egen inlÀrning via en sÄ kallad inlÀrningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vÄr reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför Àven pÄverkar vÄrt minne. TjugoÄtta deltagare delades in i tvÄ grupper som fick lÀra sig 40 ordpar pÄ samma sÀtt, följt av ett minnestest efter ett retentionsintervall pÄ fem minuter. Den enda skillnaden mellan de tvÄ grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlÀrning tre gÄnger och den andre endast en gÄng. Resultatet som erhölls visade att det inte var nÄgon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill sÀga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bÀttre Àn den grupp som enbart utförde en bedömning.
ĂvergĂ„ng av verksamhet : Spijkers-kriterierna och arbetstagares skyddsbehov
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Patienters rÀtt till sjÀlvbestÀmmande under psykiatrisk tvÄngsvÄrd
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Genreblandning i digitala spel
Genreblandning har de senaste fem Ären blivit en allt större del i hur datorspel designas. Den hÀr uppsatsen Àr en studie i hur genreblandning kan appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning uppfattas av en grupp utomstÄende som sedan spelar spelet. Den blandning som studeras Àr den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och minigolf. Resultaten frÄn den enkÀt denna grupp sedan svarar pÄ visar att genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter sinsemellan, men att det Àr mycket viktigt att spelets övriga element inte försummas till förmÄn för genreblandningen. Det framgÄr Àven att den grad till vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte Àr den maximala..
Att undervisa enskilt och i grupp : Vilka egenskaper skiljer en grupplektion frÄn en enskild lektion enligt Ätta lÀrare?
Syftet med detta arbete var att fÄ ökad förstÄelse för hur Ätta specifika instrumentallÀrare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade Ätta lÀrare (fyra cellolÀrare, tre blockflöjtslÀrare och en brasslÀrare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar pÄ att det Àr enklare att fÄ en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehÄllet blir mer individuellt anpassat. Fokus pÄ tekniken ses dock som bÄde positivt och negativt. Relationen mellan lÀraren och eleven under den enskilda lektionen kan lÀtt bli osymmetrisk varför lÀrare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.
ENERGIBEHOVET I EN KONTORSBYGGNAD : En studie om bela?ggningsgradens inverkan pa? energibehovet
Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.
Tr?ning av exekutiva f?rm?gor och dess p?verkan p? elevers l?sf?rst?else En metaanalytisk litteraturgranskning av interventionseffekter
Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.
TV och film i högstadie - och gymnasieskolan
Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.
FörÀldrars upplevelse av förÀldrastöd i grupp -inom mödrahÀlsovÄrden
Att vÀnta barn innebÀr en tid av förÀndring och lÀrande. PÄ förÀldrautbildningen numera kallat förÀldrastöd i grupp, ska det vÀntande paret fÄ tillgÄng till information och kunskap, rÄd och stöd. Ansvaret för barnets bÀsta ligger sÄvÀl pÄ förÀldrarna som pÄ samhÀllet, och förÀldraut-bildningen ska frÀmja det friska, positiva och naturliga i att vÀnta, föda, adoptera och vÀxa tillsammans med barn. FörÀldrautbildningen har genomgÄtt en stor förÀndring sedan den upp-kom och Àndras fortlöpande med tiden. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars upplevelse av förÀldrastöd i grupp inom mödrahÀlsovÄrden.
Kultur som friskvÄrd : för ökad kÀnsla av sammanhang
Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat vÀlmÄende för den anstÀllde och eventuellt Àven en ökad kÀnsla av sammanhang? Detta Àr utgÄngspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mÀts kvantitativt pÄ tvÄ grupper dÀr Grupp 1 utgjordes av anstÀllda pÄ arbetsplatser dÀr kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anstÀllda pÄ en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat pÄ KASAM formulÀret, utlÀstes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hÀlsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkÀnda uppbyggnaden av fysisk hÀlsa, genom trÀning för förebyggande av sjukdom och ohÀlsa..
Fysisk aktivitet, psykiska och fysiska symptom - En treÄrs uppföljning pÄ en grupp högstadieelever i Halland
Ungdomars hÀlsa och vÀlbefinnande har under senare Är hamnat allt mer i fokus och det Àr viktigt att lÀra ut grundlÀggande hÀlsovanor. Handslagets mÄl med skolsamverkan Àr att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft betrÀffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkÀter genomfördes 2003 i Ärskurs sex, pÄ en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i Ärskurs Ätta. Resultatet visade att flickor var mer ute pÄ rasterna men att de blev mindre svettiga och andfÄdda under skoltid 2006.