Abstrakt Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i svenskundervisningen i grundskolans år fyra, vilken typ av skönlitteratur lärarna föredrar i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar/svårigheter de ser med användandet av skönlitteratur i utbildningshänseende. Metoden jag valt för insamling av data är enkätfrågor. Jag har delat ut enkäter till åtta lärare som är verksamma i grundskolans år fyra, på två olika skolor i en kommun. De insamlade resultaten visar att lärarna i hög grad använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen upplever skönlitteraturen som en fantastisk källa till upplevelser, kunskap och inspiration.

Det här arbetet handlar om vad elever vill lära sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehåll i grundskolans tidigare år. Min studie är en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utsträckning är intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-åringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om många intressen mellan åldersgrupperna visade sig vara gemensamma så är eleverna i grundskolans tidigare år mer intresserade av rena faktakunskaper än av större samhälleliga frågor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik är för allmänna i betydelsen att de inte tar tillräcklig hänsyn till innehåll, ålder och riktar för lite uppmärksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som är ansvariga för styrdokument, läromedel, fortbildning och lärarutbildning.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används.Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år..

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren.

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lärande i undervisningen under grundskolans tidiga år. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie är för att få en djupare förståelse och kunskap om hur pedagoger använder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år. Vår frågeställning består därför av två frågor; Hur använder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? För att ta reda på detta använde vi oss av underfrågor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lärande? Eftersom begreppet lek är svårt att definiera anser vi att det vore spännande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av observationer och intervjuer, där vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat..

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare år. Är det en självklarhet att arbetande lärare ute på skolorna arbetar med konflikter på bästa sätt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg använder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstår? Vad tycker eleverna om lärarnas sätt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lärare? Dessa var frågor som vi ställde oss och gjorde därmed studier ute på två grundskolor för att få svar på våra frågor..

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ?röd tråd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..