Sök:

Sökresultat:

19169 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 25 av 1278

FrÄn barn till samhÀllsmedlem : Bilden av barnen i grundskolans styrdokument

Uppsatsen behandlar frÄgan om vilka förestÀllningar om barnen som finns i styrdokumenten för den svenska skolan.

FramgÄngsrikt ledarskap i klassrummet : - En kvalitativ studie om ledarskap i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Den moraliska stormakten. En studie om svensk bistÄndspolitiks attitydförÀndring 196.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

"Hitta pÄ nÄgot sjÀlv..hm..sÄ att det blir jÀmnt?" : En kvalitativ studie av elevers resonemang vid lösning av matematiska problem om lika med

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sÀmre i matematik i jÀmförelse med genomsnittet av elever i andra lÀnder, dÀr en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förstÄelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istÀllet för baserade pÄ matematisk grund. Kreativa resonemang dÀremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, krÀver att eleven verkligen anvÀnder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade pÄ begreppet lika med. Elever i Ärskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjÀlp av videoobservationer nÀr de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

LÀrande genom lek : Lekens betydelse för lÀrandet i förskoleklass och Ärskurs 1-3 utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur lÀrare i grundskolans tidiga Är och förskollÀrare i förskoleklass ser pÄ begreppen lek och lÀrande samt i vad mÄn lÀrarna ser ett samband mellan lek och lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn pÄ lek och lÀrande samt hur lÀrarna anvÀnder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollÀrare samt tre grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar att lÀrare i grundskolan vill anvÀnda sig av leken i större utstrÀckning Àn vad de gör idag. De anvÀnder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lÀrandet lustfyllt. FörskollÀrarna anvÀnder sig i större utstrÀckning av lek i undervisningen för att frÀmja lÀrandet, deras lek Àr spontan och den anvÀnds i olika syften. LÀrarna i studien pÄtalade att de Àr för styrda, dÀremot kÀnner förskollÀrarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning.

"20 finns ju nÄgonstans dÀr inne i 98" : En kvalitativ studie av vad elever baserar sina resonemang pÄ vid lösning av matematiska problem

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

HuvudrÀkning eller algoritmrÀkning : En litteraturstudie om vilken rÀknemetod som kan frÀmja elevernas matematiklÀrande

Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag lagt mÀrke till att under matematiklektioner Àgnar eleverna mycket av sin tid Ät rÀkning i lÀroböcker. Jag har inte varit med om att lÀraren introducerar huvudrÀkningsstrategier till eleverna utan endast algoritmer, dvs. uppstÀllningar. Jag har lÀst i litteratur att huvudrÀkning anses vara en bÀttre rÀknemetod i de tidigare Ärskurserna Àn algoritmrÀkning. I skolan dÀremot anvÀnder eleverna sig mest av uppstÀllningar.

The benefits of humor in the classroom

Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

LÀrares tankar om litteraturlÀsning och litteratursamtal i skolan : En intervjuundersökning med fyra lÀrare i grundskolans tidigare Är

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

LPO - 94 i Praktiken. - Hur nÄgra pedagoger tolkar och konkretiserar lÀroplans - och kursplansmÄlen i religionskunskaps Àmnet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet i grundskolans senare Är. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet kompletterar varandra vÀl. Resultaten visar ocksÄ att styrdokumenten i hög grad pÄverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, nÀr det gÀller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stÀmmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som bÄde statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, nÀr det gÀller krav pÄ mÄluppfyllelse..

Laborativt arbete i grundskolans naturorienterande ÀmnesomrÄde : En problematiserande analys om grundskolans relationer till omvÀrlden, utifrÄn tre identifierade omrÄden, med biogas som ett praktiskt exempel.

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Att kunna simma Àr livsviktigt!: lÀrares syn pÄ simundervisningen

I september 2007 reviderades kursplanen i Idrott och hÀlsa i momentet simning och uppnÄende mÄlet i simning i Ärskurs 5 blev förtydligat. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vad lÀrare har för syn pÄ simundervisningen i skolan samt se om revideringen av kursplanen i momentet simning inneburit nÄgon förÀndring i simundervisningen. Jag har anvÀnt mig av intervjuer som metod dÀr tre intervjupersoner deltog. Studien grundar sig pÄ grundskolans tidigare Är och Àr utförd i en kommun i Norrbotten. Undersökningen visar att samtliga pedagoger som deltagit i undervisningen anser att simning Àr ett viktigt moment och en viktig kunskap som man har nytta av hela livet.

Möjligheter och hinder med tematisk undervisning - en studie av lÀrares tankar kring tematisk undervisning

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Pojkars syn pÄ skönlitteraturlÀsning : En undersökning av vad fyra pojkar i grundskolans Är 8 lÀser, och varför de saknar motivation och intresse för att lÀsa skönlitteratur.

FrÄgorna jag stÀller i mitt forskningsarbete utgÄr frÄn pojkars bristande intresse för skönlitteraturlÀsning. Problemet har uppmÀrksammats sÄvÀl i massmedia som inom skolvÀrlden. Syftet med min uppsats Àr att undersöka varför fyra pojkar Àr ointresserade av att lÀsa skönlitteratur, vad de lÀser, nÀr de lÀser och var de lÀser. Arbetet innefattar Àven frÄgestÀllningen om de vet varför skönlitteraturlÀsning ingÄr i skolans uppgifter och vad som Àr positivt med lÀsningen. De didaktiska frÄgorna varför, var, nÀr och vad utgör en grund för min frÄgestÀllning.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans Är 8.

Problemlösning i grundskolan : En kvalitativ studie i hur fyra grundskolelÀrare definierar matematisk problemlösning

Efter att ha lÀst kurser i didaktisk matematik har jag fÄtt ett ökat intresse för Àmnet och för hur lÀrarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gÄnger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfÀllig och att undervisningen dÀrför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning Àr ett brett omrÄde att arbeta med och eleverna mÄste kunna mÄnga olika moment och strategier för att bemÀstra förmÄgan. Syftet med uppsatsen har pÄ grund av detta varit att ta reda pÄ hur lÀrare i en liten kommun i VÀstra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebÀra för elevernas undervisning och i lÀngden ocksÄ deras resultat.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->