Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt.

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan.

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav på betyget minst Godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program på gymnasiet har begreppet Grundskolans kärnämnen blivit vanligt. Begreppet förekommer såväl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt är begreppet grundskolans kärnämnen eller kärnämnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig från gymnasiets kärnämnesbetydelse. Till skillnad från i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kärnämnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kärnämnen ville jag få reda på om, och i såfall hur det kan påverka, och växelverka med annat tal som betonar det som anses vara målen och syftet med grundskolan. Ambitionen var även att försöka förstå varför ett begrepp som är väl definierat inom gymnasieskolan till synes på ?egen hand? blir tillräckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet är hämtat från text på Internet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med barns livsfrågor i religionskunskapsundervisningen men också hur de integrerar dessa i andra ämnen. Vidare ville vi också ta reda på vad livsfrågor innebär enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lärande. Slutligen sökte vi svar på varför livsfrågorna är så viktiga och varför pedagoger bör använda sig av dessa i undervisningen. I vår studie har vi utgått från de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterandeämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolanssenare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienteradeläroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärarevalde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senareår 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,två kvinnor och två män.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar och serpå bedömning. Huvudfrågorna vi har ställt oss är vad pedagogerna utgår från vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att få svarpå våra frågeställningar har vi utfört en kvalitativ undersökning där vi utgått från intervjuersamt använt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar på attbedömning är en viktig del i skolan och att de ser positivt på detta. Enligt pedagogerna ärbedömning ett hjälpmedel i skolan som skall stödja eleverna framåt i deraskunskapsutveckling.

AbstraktUndersökningen är en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år, beskriver sin undervisning och sina stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av särskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de här frågorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna är verksamma i grundskolans tidigare år och på varje skola har vi intervjuat en klasslärare.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilärares inställning till, och praktiska erfarenheter av, kartans användning som redskap inom geografiämnet vid grundskolans senare år (årskurser 7-9). Av specifikt intresse var att få reda på dessa lärares syn på kartkunskaper i allmänhet och namngeografins ställning inom ämnet i synnerhet, samt deras syn på den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nå detta syfte har varit användandet av en kvalitativ fallstudie, där fem verksamma geografilärare vid grundskolans senare år har intervjuats.Resultaten pekar på att lärarna ser en tydlig skillnad där kartkunskaper värderas högre än namnkunskaper. Kartkunskaper ? där kartan används som ett redskap i geografiundervisningen ? ses som ett mer omfattande och väsentligt arbetsområde.