Sökresultat:
2498 Uppsatser om Grundskolans tidiga ćldrar - Sida 54 av 167
I barninstitutionernas barndom
Uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive lÀnderna och om det gÄr att se nÄgra likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna.
Förskolan i förÀndring : en studie om utvÀrdering och bedömning inom utbildningsvÀsendets tidiga Är
Syftet med denna studie Àr att forska kring förÀndringen i förskolan angÄende utvÀrdering och bedömning. Vi vill undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrÄn diskursanalytisk forskningsansats dÀr materialet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare.Resultatet visar att kontinuerlig utvÀrdering spelar en stor roll för arbetets progression dÀr barnens och förÀldrarnas inflytande Àr betydelsefullt. Barns och förÀldrars delaktighet Àr vÀsentliga delar i utvÀrderingen för att föra verksamheten framÄt. Att utvÀrdering tar tid frÄn barngruppen och Àr mer pÄtaglig framkommer ocksÄ i resultatet.
Att förklara lÀsförstÄelse hos förstaklassare : En studie om vilka kognitiva förmÄgor som förklarar lÀsförstÄelse hos barn i Ärskurs ett
Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..
Elevers uppfattningar om framgÄngsrik matematikundervisning
Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer.
Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.
I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..
Pedagoger i arbete med jÀmstÀlldhet : ? En studie gjord i förskola, förskoleklass, skola mot de tidiga Ären, samt fritidsverksamhet för sexÄringar och Är 1.
Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jÀmstÀlldhet i verksamheten, men Àven om och i sÄ fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jÀmstÀlldhetsarbete verksamheternas emellan.Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor som sedan analyseras mot lÀroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jÀmstÀlldhet mycket genom bemötandet av barnen och Àven genom de olika valda arbetssÀtten. DÀremot Àr det bara nÄgra verksamheter som arbetar aktivt med jÀmstÀlldheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jÀmstÀlldhetsarbetet Àr minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..
Pulsen ?r hj?rtat i fritidshemmet.
Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en
h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin
utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska
inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska
aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt
s?mnkvalit?n.
Boksamtal. Att arbeta med skönlitteratur som stimulans för sprÄk och tanke.
Det hÀr examensarbetet handlar om litteraturlÀsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare Är och dÄ speciellt hur man som lÀrare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av tvÄ boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och vÀlplanerad litteraturundervisning, dÀr elevernas lÀsupplevelser fÄr stÄ i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen fÄ vÀrdefull kunskap om sig sjÀlva och omvÀrlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas lÀsupplevelser och de fÄr möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och vÀrderingar..
En undersökning av historieintresset pÄ grundskolans senare Är
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra Àmnet mer attraktivt. Undersökningen bygger pÄ en kvantiv enkÀt och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefÀr lika mÄnga elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra vÀrldskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan bÄda var lika intresserade av kriget.
Energieffektiv vÀgdesign
 Byggandet av vÀgar Àr en del av samhÀllsbyggandet, dÀr vÀgarna utgör en grundlÀggande del i skapandet av förutsÀttningarna för transporter. Huvuddelen av vÄra transporter sker pÄ vÀgar, varför vÀgtrafiken av förklarliga skÀl stÄr för en betydande klimatpÄverkan. Det Àr sÄledes en förutsÀttning för ett hÄllbart samhÀlle att de negativa effekterna som vÀgtrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens mÀnniskor och kommande generationer stÄr dÀrför inför en enorm utmaning, dÀr klimatproblematiken som vÀgtrafiken orsakar mÄste bemÀstras för att vi ska kunna skapa ett hÄllbart samhÀlle. Styrning mot mer miljövÀnliga fordon och andra liknande initiativ för begrÀnsad klimatpÄverkan Àr verkningsfulla ÄtgÀrder för att fÄ bukt med klimatpÄverkan frÄn vÀgtrafiken, men positionerna mÄste flyttas fram ytterligare för att erhÄlla en mer livskraftig lösning. Det bör tas hÀnsyn till den ackumulerade energianvÀndningen för vÀgtrafiken samt den totala byggnationsenergin under vÀgens livslÀngd redan i de tidiga skedena av vÀgbyggnadsprocessen.
Modellen som verktyg : gjutsandsmodellen som hjÀlpmedel i designprocessen
Modellen Àr ett kraftfullt redskap i designprocessen. Inte bara pÄ grund av dess pedagogiska vÀrde vid en presentation eller demonstration av nÄgot, den Àr Àven ett vÀrdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och anvÀnt den som ett skissverktyg nÀr jag utformat flera olika förslag pÄ utformning av en trÀdgÄrd i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gÄtt till vÀga nÀr jag anvÀnt den i min designprocess.
I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan Àven kÀnna höjdskillnaderna och formerna i trÀdgÄrden med mina hÀnder sÄ har modellbyggandet hjÀlpt mig att förstÄ platsen pÄ ett bÀttre sÀtt och det har hjÀlpt mig att utforma och presentera sex olika förslag pÄ utformning av trÀdgÄrden som jag redovisar i det hÀr arbetet..
Miljonprogrammen 2.0 ? tillsammans med brukarna : förslag till förÀndringsprocess med fallstudie i miljonprogramsomrÄdet Storvreten i Tumba
I examensarbetets nio kapitel söker jag efter rÄd, erfarenheter och fallgropar för att kunna föreslÄ en arbetsprocess för förÀndringsarbete av miljonprogrammen dÀr brukarnas engagemang och delaktighet optimeras. Arbetet bestÄr av tre övergripande delar varav den första utgörs av en teoretisk bakgrund och Àr uppdelad i tre kapitel. Det första kapitlet behandlar Àmnet visioner kopplade till de upprustningar som miljonprogrammen stÄr inför idag. Vid studerandet av olika visioner fick det mig att fundera över vilka förÀndringar som har gjorts tidigare. Följande kapitel handlar dÀrför om de tidiga upprustningsförsök som gjordes samt en allmÀn introduktion till miljonprogrammen.
Bland Qnoddar och andra applikationer : En kvalitativ studie av Ipads i undervisningen
Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt pÄverkar elevernas tidiga lÀs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer pÄ en lÄgstadieskola i Mellansverige dÀr Ipads anvÀnds i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskÀlla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade ocksÄ att eleverna blev vÀldigt engagerade i skolarbetet och visade pÄ stora kunskaper och i redan tidig Älder en vÀlutvecklad problemlösningsförmÄga bÄde enskilt och i grupp.Det resultat jag fÄtt fram har Àven visat att lÀrarens roll i klassrummet underlÀttas dÄ stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess anvÀndare genom applikationen som utformar övningarna efter anvÀndarens kunskapsnivÄ. .
Myter och religiös ackulturation hos Japans Kakure Kirishitan
Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den förestÀllningsvÀrld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt Àr den vÀrld som ligger bortom denna. Detta Àr inte heller frÀmmande inom inhemsk japansk religiös tradition. UtifrÄn denna kontext kan vi bÀttre förstÄ varför man ocksÄ i Japan har funnit undervisningen om frÀlsningen i livet efter detta lÀtt att ta till sig som mÄlet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stÀrkts betydligt pÄ bekostnad av Sonen, dÄ hon pÄ mÄnga vis har övertagit rollen, fÄtt en gudomlig status och blivit en himmelsk hÀrskarinna.
Friluftsliv, en kulturell upplevelse : frÄn kursplan till lektion
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.
Umg?nge ? till varje pris? En analys ur ett barnr?ttsperspektiv av f?r?ldrabalkens tillgodoseende av barnets r?ttigheter enligt barnkonventionen i umg?ngesm?l d?r uppgifter om v?ld f?rekommer
Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.