Sök:

Sökresultat:

2498 Uppsatser om Grundskolans tidiga ćldrar - Sida 35 av 167

VÀgen till ett lyckat resultat : hur kan vi minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik

Vi har under Äret fÄtt larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning Àr undermÄlig. Enligt Skolverkets statistik fÄr vi ocksÄ detta bekrÀftat. Undersökningen avser att ta reda pÄ hur lÀrare uttrycker sig kring undervisning, elevens sjÀlvbild och kunskapsbedömning nÀr det gÀller att minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklÀrare i grundskolans senare Är. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tÀnkbara orsaker till att svenska elever tappar mark nÀr det gÀller matematikkunskaper.

FörÀldrars upplevelser av att fÄ ett för tidigt fött barn

Bakgrund: Under graviditeten mÄlar förÀldrarna upp en bild upp av barnet som de vÀntar, denna bild kan förÀndras nÀr barnet föds för tidigt och kan behöva vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att fÄ ett för tidigt fött barn. Metod: En litteraturstudie utfördes med artikelsökningar i olika databaser. Femton artiklar granskades varav 13 bearbetades i resultatet. Resultatet mynnade ut i tre kategorier, vilka var;i samband med förlossningen, upplevelsen av första tiden med det nyfödda barnet och tiden vid hemgÄngen.

Den tidiga skriftsprÄksutvecklingen : Om lÀsning och skrivning.

LÀsutveckling har lÀnge varit ett debatterat Àmne och de senaste decennierna har Àven skrivutveckling fokuserats bland forskare. I dagens samhÀlle krÀvs en god skriftsprÄklig förmÄga och detta stÀller krav pÄ skolan som utbildare av samhÀllsmedborgare. Pedagogerna pÄ skolorna Àr de som svarar för att eleverna utvecklar den kunskap som Àr nödvÀndig för att kunna leva som sjÀlvstÀndiga individer. En hos individen god skriftsprÄksutveckling Àr sjÀlva grunden för allt lÀrande och bör dÀrför sÄ tidigt som möjligt stimuleras. Inom skolans verksamhet bör pedagogerna genom aktiva val verka för att detta genomförs samt att varje elev fÄr den stimulans som den behöver för att komma vidare i sin skriftsprÄkliga utveckling.

Kunskapshunger och vardagsproblem motiverar dagens medvetna fo?ra?ldrar - En kvalitativ intervjustudie av deltagande i TripleP

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

Mötet mellan religionsfrihet och skolplikt i den svenska skolan

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad nÄgra muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, samt nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker Àven mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda pÄ detta har vi valt att göra intervjuer med sex lÀrarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lÀrarstudenterna anser att skolplikten Àr gÀllande, och att om eventuella konflikter skulle uppstÄ, bör de lösas genom diskussion med eleven i frÄga, samt förÀldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever nÄgra motsÀttningar mellan religionsfriheten och skolplikt, dÄ skolan redan anpassat sig för att tillmötesgÄ alla. Vi har ocksÄ uppfattat att lÀrarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte Àr vanligt.

LÀsförstÄelse av kulturförmedlande texter: en jÀmförande studie mellan elever med svenska som modersmÄl och elever med svenska som andrasprÄk

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Hur anvÀnds den utökade resursen till matematikÀmnet i grundskolan?

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

"Oh my God! Jag Àlskar grupparbete!" : En undersökning av hur samarbete kan gestalta sig i ett klassrum

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

FörvÀrvad hjÀrnskada i tonÄren ? kognitiva svÄrigheter och konsekvenser i vardagen : - en litteraturstudie

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

"Fratres in unum" En undersökning av enhetsbegreppet i den tidiga kristna kyrkan med utgÄngspunkt i Regula Benedicti 42 och Ps. 133:1

AbstractThis essay examines the idea of unity in the early church, based on Psalm 133:1. My interest in this was awakened during a seminar with the scholar Sr. Dr. Michaela Puzicha OSB, who proposed that St. Benedict of Nursia in his Rule, RB 42, alludes to Ps.

Estetiskt lÀrande i grundskolans tidigare Är : En studie om pedagogers syn pÄ estetik

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

FörÀndringens vindar? : En intervjubaserad studie som jÀmför 1994- och 2011 Ärs kursplaner i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Fotbollsakademier - En ny vÀxande företeelse i Sverige

Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier pÄ högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivÄ. Att skapa förstÄelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebÀra och problematisera företeelsen utifrÄn förhÄllandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jÀmförs för att kunna sÀtta in akademiverksamheten i ett sammanhang. FrÄgestÀllning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier? ProblemomrÄdet nÀrmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgÄngspunkt.

Mentorskap - professionsutveckling i förskolan

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Skriva för att lÀra i matematik : Vad och hur skriver elever i grundskolans mellanÄr?

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->