I denna studie studeras orsaker till varför elever i åk 7-9 väljer att uppträda i större musikaliska sammanhang. De forskningsfrågor som ställs är:     Hur beskriver pojkar respektive flickor sin upplevelse av att stå på scen och varför väljer de att delta i ett scenframträdande?Hur menar pojkar respektive flickor att massmedias bild av att uppträda har inverkat på elevens vilja att uppträda?På vilka sätt kan ett scenframträdande få betydelse för pojkar och flickor senare i livet? ?Som undersökningsmetod i studien valdes kvalitativa intervjuer, detta för att få ett djup i undersökningen då metoden ger utrymme för informativa svar på intervjufrågorna. Tre flickor och två pojkar intervjuades. I resultatet framkommer behovet för elever i åk 7-9 att synas och uttrycka sin identitet, likaså behovet av gemenskap.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i Grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda.

Vårt samhälle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 år sedan. Det har berikats av tillflyttade människor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig även i skolan som ju är en del av vårt samhälle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare årskurser, utifrån ett mångkulturellt perspektiv har ändrats under de senaste 15-20 åren. För att undersöka detta har jag bl.a.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig..

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden..

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen.Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Avsikten med examensarbetet är att på en skola undersöka matematiklärarnas syfte med matematikläxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans senare år. I undersökningen genomfördes även en enkätstudie med de elever som undervisas av de tre lärarna i intervjuerna. Resultatet visar på en samstämmighet mellan lärarens syfte med matematikläxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befästa kunskap. Utöver den samstämmigheten påträffas även ytterligare elevförhållningssätt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Individanpassad undervisning innebär enligt läroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att läraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bättre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare år. Jag vill undersöka om lärarna kan använda och tillämpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strävar efter. För att få fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lärare som också intervjuats. Slutsatserna från intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjälp av litteratur och Lpo94.